Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Åkerman, Joachim - 5. Åkerman, Gustaf - 6. Åkerman, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerman
506
Åkerman
Joachim Åkerman (4).
under även lantförsvarsminister i den
Swartzska ministären mars—okt.
1917. — Efter sin avgång ur aktiv
militärtjänst ägnade Å. sig till en
början företrädesvis åt
kommunalpoli-tisk verksamhet i Stockholm. Han var
borgarråd för industriroteln 1920—
28, stadsfullmäktig 1923—38 och
fullmäktiges förste v. ordf. 1931—38;
1929—33 var han ordf, i Allm.
val-mansförb. för Stockholm. Åren 1923—•
47 var han ordf, i Sv. hamnförb. och
1928—38 var han ordf, i
Rikskommis-sionen för ekonomisk
försvarsbered-skap; i samband därmed utnämndes
han 1928 till generallöjtnant. Åren
1929—30 var han ordf, i 1929 års
för-svarsutredning. Å. har även innehaft
ledande poster inom affärslivet, bl. a.
som ordf, i Allm. livförsäkringsbolaget
Oden 1922—44. ■— Å. började tidigt
betraktas som representativ för en
yngre generation inom officerskåren,
kännetecknad av stor idrottslig
aktivitet, modern syn på
försvarsproble-men och insikt om behovet av en
närmare kontakt mellan försvaret och
allmänheten. Å. blev den ledande
kraften inom ett flertal idrotts-,
skytte- och försvarsorganisationer. Å.
har själv erövrat åtskilliga
idrotts-pris, bl. a. i fältridning och
prishoppning. Ordf, i Västmanl. läns
skytte-förb. 1915—31 och i sv. avd. av
Internationella skytteunionen 1928—38
har han på ett talangfullt sätt
representerat Sverige vid internationella
skyttetävlingar oeh kongresser. För
försvarsupplysningen har han varit
verksam bl. a. som v. ordf, i Riksförb.
för Sveriges försvar 1925—41. — Å.
blev led. av Krigsvet. akad. 1909. •—
Gift 1897 med Martina Elisabet Sofia
Albina Björnstjerna. S. Sw.
5. Åkerman, Johan Gustaf,
nationalekonom, f. 4 mars 1888 i Wien.
Föräldrar: envoyén Henrik Å. och
fri
herrinnan Louise Julie Jacquette
Liljencrantz. Brorsons son till Å. 2.
— Å. var elev vid Sjökrigsskolan
1901—05, avlade studentex. i
Stockholm 1906 samt studerade vid
Uppsala univ. och blev jur. kand. 1913.
Efter tingstjänstgöring vid skilda
tider åren 1914—17) samt
anställning som attaché och tf. 2:e sekr.
i Utrikesdep. 1915—18 fortsatte han
sina nationalekonomiska studier och
blev 1923 jur. lic. och jur. dr samt
1924 docent i nationalekonomi vid
Lunds univ. År 1931 utnämndes Å. till
prof, i nationalekonomi och sociologi
vid Göteborgs högskola samt
avgick som emeritus 1953. — Under
åren 1928—31 var Å. sysselsatt med
en utredning rörande den industriella
rationaliseringen för Statens
arbets-löshetsutredning, blev led. i Göteborgs
arbetslöshetskommitté 1935 och
suppleant i dess arbetsutskott 1941 samt
var 1945—46 medl. av den
socialvetenskapliga forskningskommittén, i
vars betänkande han i en reservation
föreslog den organisation av det
samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
som sedermera i huvudsak
genomfördes. Han var styr.-led. i Sveriges
professorers fören. 1947—53. — I sin
Gustaf Åkerman.
drsavh. ”Realkapital und
Kapital-zins” (I—II, 1923—24) har Å.
behandlat det mycket invecklade men
praktiskt synnerligen betydelsefulla
problemet om det samhälleliga fasta
kapitalets samverkan i produktionen
med den fria arbetskraften, varvid
han bygger på Böhm-Bawerks av
Wicksell vidareutvecklade
lönefonds-teori. Som en i viss mån naturlig
fortsättning på denna studie, men
med empirisk anknytning, framstår
det senare arbetet ”Om den
industriella rationaliseringen och dess
verkningar särskilt beträffande
arbetar-sysselsättningen” (1931). Sedermera
har Å. koncentrerat sin forskning
rörande rationaliseringsfrågor framför
allt på mekaniseringsproblem och har
bl. a. publicerat ”Den flytande
tillverkningen” (1933) oeh ett antal
artiklar i tidskr. Industria. — I sitt
arbete ”Engelsk arbetslöshet och
arbets-löshetspolitik” (1947) vänder sig Å.
mot den Keynesska förklaringen till
den under hela mellankrigstiden
bestående och relativt konstanta
arbetslösheten i England som ett resultat
av för hög sparvil ja och framhåller
i stället på basis av en ingående
empirisk undersökning, att orsakerna äro
i första hand av historisk natur och
sammanhänga med djupgående
strukturella förändringar i det engelska
näringslivet. — Av övriga arbeten
märkas ”Mjölkregleringen” (1937)
samt ett flertal betydelsefulla
artiklar i in- oeh utländska facktidskr.,
bl. a. ”Inflation, penningmängd och
ränta” (Ekonomisk tidskr. 1921),
”Varulager och prisrörelser” (ibid.
1923), ”Om konjunkturväxlingarnas
nödvändighet och grundorsak” (ibid.
1932), ”Sveriges prispolitik under
kriget” (Finska ekonomiska
samfundets tidskr. 1942), ”Vår prispolitik
efter kriget” (Ekonomisk tidskr. 1945)
samt ”Den svårtydda
kvantitetsteo-rin” (ibid. 1952). I Sv. bankförems
skrifter samt i talrika artiklar i
dagspressen har Å. behandlat skatte- oeh
penningpolitiska samt andra
ekonomiska frågor. — Å. föreslog (i Sv.
ju-risttidn. 1917 och 1920) den
differentiering av de juridiska studierna, som
senare föreslagits av den juridiska
ut-bildningskommittén 1953. Han har
vidare bl. a. fört fram tanken på en
tredje gymnasielinje av en huvudtyp,
som motsvarar skolkommissionens
förslag och som senare med viss
ombildning blivit verklighet, samt
behandlat flera univ.-pedagogiska och
-organisatoriska frågor, bl. a. i
”Hög-skolearbetets rationalisering” (i
Universiteten i en ny värld, 1944) och
”Socialvetenskaplig examen” (i
Ekonomisk tidskr. 1955). —■ Gift 1924
med Anna-Lisa Ekelund. H.
6. Åkerman, J ohan Henrik,
nationalekonom, f. 31 mars 1896 i
Stockholm. Bror till Å. 5. — Efter
studentex. i Djursholm 1915,
reservofficers-ex. vid Svea artillerireg. 1917 och
ekonomisk ex. vid Handelshögskolan
i Stockholm 1918 studerade Å. vid
Harvards univ. i Förenta staterna
1919—20 samt därefter vid Lunds
univ., där han blev fil. kand. 1924, fil.
lic. i statistik 1926 och i
nationalekonomi 1927 samt fil. dr 1929. År 1932
förordnades han till docent i
nationalekonomi och ekonomisk statistik vid
Lunds univ. och 1934 till examinator i
nationalekonomi inom filosofiska fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
