Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnberg, släkt - 1. Örnberg, Victor - 2. Örnberg, Arthur - Örne, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
örnberg
539
örne
Victor ö. (ö. 1). En yngre son till
Anders Magnus ö., läderfabrikören i
Kristinehamn Carl Magnus Ö. (f.
1816, f 1889), blev farfar till
generalmajoren Arthur ö. (ö. 2). —• En
yngre son till prosten Olof ö. var
borgmästaren i Piteå,
riksdagsmannen Carl Jacob ö. (f. 1779, f 1865), far
till författarinnan (pseud. Turdus
Merula) Aurora Magdalena Ö. (f.
1818, f 1907), gift 1857 med skalden,
k. bibliotekarien Emil von Qvanten
(bd 6 s. 192).
1. örnberg, Lars Magnus Victor,
genealog, arkivman, f. 17 sept. 1839
i Nyköping, t 6 juli 1908 i Vadstena.
Föräldrar: karduansmakaren Johan
Olof ö. och Anna Dorothea
Felten-berg. — ö. blev student i Uppsala
1858, avlade 1860 kameralex. och
började s. å. som e. o. kammarskrivare i
Kammarkollegiet. Ord.
kammarskrivare 1872 kvarstod han formellt till
1882 men var från 1878 kanslist i
Riksmarskalksämbetet och
Hovexpeditionen, där han 1884 utnämndes till
protokollssekr. och 1894 erhöll titeln
hovintendent. Förbigången vid en
befordran avgick han från
Riksmarskalksämbetet 1898. Redan från 1868
hade ö. samtidigt varit e. o.
amanuens i Riksarkivet. Då Vadstena
landsarkiv, det första i landet, 1899
tillkom, delvis tack vare den ivriga
propaganda ö. bedrivit för
tillvaratagande och vård av de spridda
arkivbestånden i riket, blev han dess
arkivarie och föreståndare till 1904, då
han begärde avsked. ö:s intresse för
släktforskning stimulerades av hans
tjänstgöring på det under
Kammarkollegiet hörande Kammararkivet,
och han hade 1883—90 särskilt
uppdrag att i K. bibi, ordna och
fullständiga de genealogiska samlingarna
där. I Sv. autografsällskapet var ö.
sekr. och utg. av dess tidskr. 1886—
90. Då hade han redan börjat sitt
egentliga livsverk, ”Svensk
slägt-kalender” (1885—88), fortsatt av
”Svenska ättartal” (1889—1908),
sammanlagt 14 årg., alla anonymt
utgivna. Ofrälse släkter hade före ö. i
ringa grad behandlats i
samlingsverk; G. Anreps ”Svenska
slägtbo-ken” var hans egentligen enda
föregångare. De första årg. uppställde ö.
som en presensmatrikel och
bearbetade insända genealogier. Han
eftersträvade sedan allt större
genealo-gisk fullständighet och tillämpade ett
kombinerat siffer- och
bokstavssy-stem för att ange generationer och
syskonkullar, i del 13—14 även med
tabelluppställning, ö. lade an på de
rent genealogiska uppgifterna och
belyste i noter sambandet mellan olika
släkter. De biografiska notiserna äro
däremot summariska. I del 1—12
be
handlade ö. främst
stockholmssläk-ter, i del 13—14, utgivna under
Vad-stenatiden, östgötasläkter. Trots sin
begränsning är ö:s serie en
ovärderlig handbok för all personhistorisk
forskning. Det 1939 utkomna
personregistret ökar i hög grad dess
användbarhet. ö. ansåg det som en
gärning i fosterländsk anda att visa upp
sv. folkets ståndscirkulation och
släktsamhörighet. Hans trägna och
entusiastiska arbete ökade
otvivelaktigt släktforskningsintresset över
huvud taget. ö:s med åren tilltagande
originalitet kan utläsas ur företalen
till släktböckerna. Han kverulerade
där över arbetets motigheter,
allmänhetens snålhet och ovillighet, de
lokala arkivens och svenska språkets
vanvård m. m. och blandar detta med
skämtsamheter, lustigt valda citat
och små hemmagjorda diktstumpar.
— Bland ö:s övriga skrifter mär-
Victor Örnberg.
kas ”Samlingar till beskrivning om
Nyköping” (1862), ”Anteckningar om
Kammarkollegiet”, 1 (1874) och
”Se-raphimerriddarelängd 1748—1890”
(1890); han medarbetade även i tidn.
och tidskr., bl. a. under sign.
Vitto-rio Aquilmonte. — Ogift. -— Litt.: B.
Hildebrand, ”Sv. släktforskn.” (i
Ætt og By, Oslo 1944); nekr. av G.
Indebetou i Personhist. tidskr., 1908
och av (S.) B(er)gh i Hist. tidskr.
1908. B. L.
2. örnberg, Arthur, sjöofficer,
flygofficer, f. 27 mars 1883 i
Göteborg. Föräldrar: grosshandlaren
Axel ö. och Anna Lundberg. Kusins
son till ö. 1. — Efter sjöofficersex.
1902 blev ö. samma år underlöjtnant
vid flottan, där han 1921 blev
kommendörkapten av andra graden och
1926 kommendörkapten av första
graden. Han genomgick
Sjökrigshögskolan 1906—08 samt Artilleri- och
ingenjörhögskolans högre kurs 1908
—10. ö. var sedan 1912—16 adjutant
hos högste befälhavaren över
kustflottan samt tjänstgjorde 1916—23
vid Marinförvaltningen. Han var
därjämte 1916—22 lärare i vapenlära
vid Sjökrigsskolan och i
sjökrigskonst vid Krigshögskolan. Ar 1923
blev ö. chef för artilleridep. i
Karlskrona, vilken befattning han
innehade till 1926, då han till 1929 var
tjänsteförrättande chef för den
marina andra flygkåren. Ö. har vid
skilda tillfällen varit fartygschef på
pansarskepp. Vid den förste
flygstabs-chefen, kommendör Lübecks avgång
1931 blev Ö. hans efterträdare, och
samtidigt blev han kommendör vid
flygvapnet och i marinen. Vid
flygvapnets omorganisation 1936 blev ö.
souschef i Flygförvaltningen och
utnämndes i samband därmed till
överste vid flygvapnet. Han
befordrades till generalmajor 1937 och
lämnade den aktiva tjänsten 1942, då
han inträdde i flygvapnets reserv, där
han kvarstod till 1948. — Ö. var en
av de främsta representanterna för
den äldre generation ur marinen
utgående officerare, som ingingo i det
nyuppsatta, självständiga sv.
flygvapnet. Hans insatser inom
flygvapnet fingo i viss mån sin prägel av
den inriktning hans tidigare
sjöofficerst jänst givit honom. — ö. har
författat en del tidskriftsartiklar och
skrifter i marina ämnen. Bland de
senare märkas ”Undervattensbåtkriget
under världskriget” (1920) samt
”Sjökrigets medel och mål på grundval
av världskrigets erfarenheter” (1925).
Han har därjämte varit medarb. i
Nordisk familjebok (3:e uppl.) och
Uppfinningarnas bok. — ö.
invaldes i örlogsmannasällskapet 1917 och
i Krigsvet. akad. 1931. — Gift 1909
med Carmen Hagander. K.
Örne, Anders Emanuel,
kooperatör, politiker, ämbetsman, f. 1 okt.
1881 i Främmestads skn, Skarab. län.
Föräldrar: hemmansägaren Sven
Petter Andersson och Inga Lovisa
Karlsdotter. — ö. avlade mogenhetsex. i
Skara 1902 och fil. kand.-ex. i
Uppsala 1907. Efter volontärtjänst vid
Karlstads-Tidn. 1902 var han medarb.
i Upsala Nya Tidn. 1903—05 och i
Social-Demokraten 1907—10. Under
storstrejken 1909 arbetade han i den
i strejkens början ensamt
utkommande tidn. Svaret, som förde de
strejkandes talan. Han var red. för
Kooperatören 1910—19 och
Konsumentbladet, som tillkom på hans
initiativ och numera efter utvidgning
till familjetidn. bär namnet Vi, 1914
•—18 samt sekr. i Kooperativa förb.
(KF) 1917—26 (med tjänstledighet
under statsrådstiden); från 1918 var
han även chef för KF:s organisations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
