Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O
unga flickan skrattande. — Ah nej, det är allt något vida
vigtigare.
— Då var det väl dina planer för en
stockholmsre-sa, som sysselsatte dig.
— O, du stora toka! Tycker du verkligen, att det
är något att tänka på? Yill jag på allvar komma upp
till Stockholm i vår, så behöfver jag ju blott uttala min
önskan, och jag får som jag vill.
— Nå, så var det väl på dina foglar, blommor eller
klädningar?
• •
— Ar jag ett barn, som belastar mina tankar med
dylika barnsligheter? Eller anser du mig för så fåfäng,
att jag låter omsorgen för min toilett upptaga min
tan-kegång?
— Ja, Gertrud, jag anser dig verkligen för ganska
fåfäng.
— Det der låter hyggligt, och af hvilken anledning,
om jag får fråga?
— Af den anledningen, att du har mycket, mycket
att bestyra med den. Du kan ju tillbringa hela timmar
med att profva en hatt eller en klädning; din käraste
sysselsättning är ju att spegla dig.
— Det är förvånande, hur förskräckligt man kan
blifva förtalad, sade Gertrud, — och det derför, att man
icke vill se ut som ett troll, utan önskar vara angenäm
för sin omgifning, digp i första rummet, du elaka Berta.
Blommorna lemnades, och Gertrud stod vid Bertas
sida. Hon fattade om vännens händer och fortfor:
— öm än hela verlden skämmer bort mig, såsom du
påstår, så utgör du åtminstone ett undantag; ty du icke
blott talar om mina fel, utan du gör det i superlativ form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
