Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• •
satte sig vid hennes sida. — Ar det något, Berta vill
bedja om, så anser jag mig lycklig, i fall jag kan
uppfylla hennes bön.
— Det var just på denna farbrors godhet, jag
förlitade mig, sade Berta. — Jag har verkligen något att
bedja om.
— I så fall är det första gången, detta händer, och
du behöfver icke befara ett afslag, försäkrade Liedgren
förbindligt. — Jag brinner af otålighet att få hora,
livar-orn frågan är.
— Om något mycket obetydligt. Jag önskade, att
farbror ville lösa mig från ett löfte, som jag gifvit.
— Ett löfte? Jag kan ej gissa hvilket.
— Det, att jag skulle qvarstanna här tills Gertrud
blef gift.
Häradshöfdingen ryckte häftigt till och såg på
Berta, som fortfor:
— Denna min önskan blir för farbror så mycket
lättare att uppfylla, som farbrors syster väntas hit från
Strängnäs. Hon skall ersätta min plats, under det jag är
borta, och Gertrud blir således icke utan ett qvinligt
sällskap. Tant Liedgren väntas ju hit redan i nästa vecka,
och då ämnade jag företaga en resa.
— Hvart? frågade Liedgren kort.
— Till prosten Wenners först och och sedan till en
slägting i Skåne.
— Af hvilken anledning vill du nu göra dessa
resor? sade Häradshöfdingen och såg forskande på henne.
— Anledningen, bäste farbror, ber jag att tills
vidare få förtiga. Nog af, jag måste resa.
— Vill du, att jag skall säga dig den? frågade han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
