Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjurälfdalens karstlandskap i norra Jämtland. Af Fredr. Svenonius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en famnsbred, väl glättad ränna, hvari det 30 meter ofvanför inpressades
liksom i ett turbinrör. Denna tunnel är borrad i kalksten. Nu
rann högst obetydligt vatten strax N härom på en väl urhålkad kalkbotten,
hvari syntes en mängd små jättegrytor. (Vattnet och stenarna
här voro ofta så blodrödt färgade af alger, att man kunde frestats tro,
det ett renslakt nyss ägt rum på stället.) Härefter gör bäcken en ansenlig
sväng mot N, begränsande ett bäcken (d) af ett par hundra
meters genomskärning i Ö-V, hvilket tydligen visade sig förut ha
utgjort en sjö och från hvars midt ännu en liten, småningom uppkommande
bäck rann mot hufvudflodet. Denna f. d. sjöbotten är beväxt
med yppigt gräs och omslutes af 5-8 meter höga, branta rullstensstränder
utom i N och NO, där öfvergången är jämn. Närmare
dalens norra vägg vänder sig bäcken mot V eller VSV och når
snart några rätt stora höjder af företrädesvis skiktad sand, hvilande
på kalkgrund. Där går bäcken först under en tjock, några famnar
bred naturlig stenbro, medan strax intill på södra sidan två grottor
öppna sig, af hvilka den norra, som går parallellt med bäcken, långt
inne visade den något öfverraskande bilden af en grönskande mossbeväxt
strand, afspeglad i vattnet på dess botten, dit man dock i följd
af takets sänkning ej kunde komma. Förklaringen erhölls ofvanpå
marken, där det visade sig, att i de sandmassor, som hvilade öfver
grottan, bildats en trattlik, djup insänkning med grönskande väggar
och i dess botten ett hål, hvarunder grottans speglande vatten syntes.
(Denna grop är belägen vid e, men ej särskildt ritad på teckningen).
Jag har i mina dagboksanteckningar gifvit grottan den betecknande
benämningen »Spegelgrottan». - Sedan bäcken visat sig på ett par
fläckar strax bortom bron, försvann han med en svag, mot SV böjd,
snart upphörande antydan till en äldre fåra. - Härefter vidtog åter
en f. d. sjöbotten (g), vida större och högre belägen samt mera oregelbunden
än den förra, därjämte beväxt med träd af (år 1879) ungefär
30-40 års ålder. Dalen är hädanefter mera kuperad genom sand-
(och rullstens-)höjder, som ofta bilda skarpa ryggar. Hvad som mest
kännetecknar denna trakt är de talrika egendomliga, ofta strut eller
trattlika groparna, som. ej sällan hafva betydligt djup och tvärmåttet
mindre än detta. De äga en slående likhet med de s. k. jordtrattarna
i Tyrolen eller med somliga åsgropar i våra rullstensåsar. Deras storlek
är mycket växlande; sidorna oftast branta: uti en grop angaf
klinometern sidolutningen till 60°, men såväl än större som ock mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
