- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1910 /
110

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och notiser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- är en lavaström med (i NV) vackra tuffbildningar och därtill ej
urgammal sådan, utan den skandinaviska nordens sannolikt yngsta
eller en bland dess yngsta, möjligen från tiden omedelbart före istiden.
Denna lava, som framkvällt ungefär i midten af Dellsjöarnas djupa, egendomligt
rundade bäcken, är ett slags rätt sur andeartisk lava, benämnd
Dellenit (efter fyndorten) och liknar i typiskt skick ett mörkt buteljglas.
Men hur intressant än denna bergart är - någon egentlig direkt
betydelse för paraplytallen har den dock ej, då den både på dess
växtplats och nästan öfverallt på näset är täckt af mäktiga kvartära
bildningar (lösa jordarter), men på visst sätt har den måhända varit
af indirekt betydelse äfven för denna tall. Dellsjöarnas hela topografi
är ytterst egendomlig. Tillsammans bilda norra och södra Dellen ett
mycket ansenligt bäcken inom en väldig ram af höga urbergsryggar,
som ej synnerligen långt från sjön nå ända till ett par hundra meter
öfver hafvet, och så afskäres detta djupa bäcken plötsligen genom ett
lågt tvärband från V. till Ö., och detta band är Norrbonäset, som har
den unga lavabergarten att tacka både för sin uppkomst och för sin
låga, platta topografi. Och som denna topografi å sin sida omöjliggör
de hårda vindarnas omilda framfart med mera isolerade träd, så kan ju
äfven »Paraplytallen» ställas i ett visst samband med Dellarnas största
naturmärkvärdighet, lavan. För öfrigt lär Norrbonäset hafva ovanligt
mycket af intresse att erbjuda hrr botanister, och sonnolikt är väl, att
åtskilligt häraf står i vida närmare kausalsammanhang med den dellenitiska
berggrunden.

Fredr. Svenonius.

*



Utrotningskriget mot sjöfågeln.

Ejdern – skärgårdens styfbarn.


»Kärt barn har många namn», heter det. - Om detta gamla ordstäf
alltid hölle streck, skulle man komma till den öfvertygelsen, att
ejdern är en fågel, som blifvit föremål för särskild omvårdnad från
vår skärgårdsbefolknings sida. Det torde nämligen icke finnas en
bevingad varelse under solen, på hvilken man slösat så många olika
benämningar och smeknamn, som just ejdern. »Storfågel» och »åd-fågel»
äro de i våra östra skärgårdar vanligaste kollektivbenämningarna
på ejdern, men dessutom finnes en hel del olika namn för ejderfåglar
af skilda kön och åldrar. Den fullvuxna ejderhanen i sin präktiga,
hvitbrokiga vårdräkt, kallas »guding» eller »gudunge», »hvitrock» eller
»hvitpäls», unghanen; som uppträder i svartbrun dräkt med hvita fläckar
på skuldran och kring halsen, benämnes »hälsing», honan kallas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:28:08 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snf/1910/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free