Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
smågnagare och deras talrika fiender. Till min glädje kunde
jag dock konstatera, att den svenska djurvärldens båda konungar,
björnen och kungsörnen, dvaldes i dessa trakter, fast ingen
av dem höllo hov här just denna sommar. I stranddyn vid
en liten tjärn nära Storån stod en gång en nalles stora
spårstämplar präglade. Han hade kommit lufsande uppifrån
skogen, gjort en sväng ned till stranden och fortsatt på andra
sidan. I den lösa dyn hade han spärrat ut tårna för att få
större trampyta, medan de långa klorna gjort djupa rispor i
mosstuvorna längre upp. För 4 à 5 år sedan iakttogs ett
vinteride av björn under några block på Olåsen. Dessa trakter
måste vara utomordentligt trivsamma för björnen; i de
oändligt många klyftorna i blockmarkerna kan han få de bästa
iden att sova bort vintern i, och de vidsträckta och under goda
somrar ofantligt rikt fruktbärande blåbärsmarkerna utgöra ett
rikt dukat bord för honom, varjämte de väldiga och talrikt
förekommande myrstackarna bjuda ett överflöd av hans
älsklingsdelikatess.
År 1918 ynglade vargen på Olåsen. Järven visar sig
varje vinter, och skogsmården skall konstant förekomma i
skogarna. På ett ställe vid Töfsingån hade uttern grävt
flera till synes flitigt använda gångar. En rävlya fann jag i
en glänta i granskogen vid de förut nämnda Olåstjärnarna.
Den lilla näpna fjällräven är nu sorgligt nog kanske helt
utrotad i Dalarna. Orsaken till detta beklagliga förhållande
är ej att söka i en särskilt intensiv förföljelse från
människans sida, utan ligger i lapparnas huvudlösa sätt att
handskas med varggift. Då en ren rivits av vargen, förgiftas
den döda kroppen — och lämnas helt åt sitt öde. Förr
brukade fjällrävarna i dylika fall talrikt samlas för att kalasa
på kadavren, och följden av detta har nu blivit, att kanske
hela stammen häruppe på detta lumpna sätt eliminerats ur
faunan. Så mycket sorgligare är detta, som fjällräven förr
var ett mycket karaktäristiskt inslag i djurlivet. Min
följeslagare berättar, hur den i sin oräddhet brukade följa efter
fiskare och färdfolk för att möjligen kunna snappa åt sig
någon godbit och hur skicklig och påpasslig den alltid var,
då det gällde att stjäla fisk. — Det däggdjur, som tycktes
förekomma till största antalet inom området, var älgen. Spår
och exkrementhögar påträffades nästan dagligen på alla möjliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
