Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Närmast »Älven» t. ex. har maden delvis vanlig
hög-mosse-karaktär, och inom de områdena är ljungpiparen
allmän. Länge behöver man aldrig gå, förrän man får se
en ljungpipare ängsligt skrikande kila i väg bland tuvorna.
Ibland stannar han uppe på en tuva för att se, om man
följer efter honom, och det är det han hälst vill, att man
skall. Bort från boet vill han locka inkräktaren. Vill man
finna hans ägg eller ungar, vet man åtminstone en sak, som
man inte bör göra, och det är att följa efter den ängsliga fågeln.
Lyckas man upptäcka boet, beror det ända alltid till stor del på
ren tur. Äggen läggas i en liten grop på någon tuva, och några
•större anstalter med boets inredning gör ljungpiparen ej.
Vegetationen på den tuva, där det här avbildade boet låg,
utgjordes av ljung, renlav och ett och annat starrstrå. På
grund av riklig nederbörd under den närmast föregående
tiden stodo alla hålor i mossen fyllda med vatten.
Även storspoven är här allmän och häckar under liknande
förhållanden som ljungpiparen. När spoven ruvar, händer det
€J sällan, att man får komma honom alldeles inpå livet, innan
han lämnar boet. På samma sätt som ljungpiparen beter
Jhan sig aldrig. Ofta har han sitt bo på samma plats år
FIG. 6. PARTI AV STORA GUNGFLYETS YTTERSTA DEL MED
SÄLGBUSKAR, STARRGRÄS OCH VATTENKLÖVER
5 — Sveriges Natur 1928
FÖRF. FOTO
MAJ 19 2ft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
