Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Virkestorkning och torkanläggningar, av H. Baumann och T. Högrell - A. Definitioner och mätmetoder för träets och luftens fuktighet - 3. Absolut och relativ luftfuktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virkestorkning och torkanläggningar
givande luftens fuktighet. Vid virkestorkning är det därför
framför allt den relativa fuktigheten, som blir föremål för mätning
och kontroll.
Följande exempel, som även belyser relativa fuktighetens
beroende av temperaturen, har stor praktisk betydelse. I ett slutet
rum råder konstant absolut fuktighet, t. ex. 23 g/m3. Vad är då
den relativa fuktigheten i detta rum för temperaturerna 25, 30,
40 och 50° C? Med ledning av fig. 168 och ekvation (3) får man
23 23
de relativa fuktigheterna — • 100 = 100 %, — • 100 = 77 %,
23 30
23 23
— • 100 = 45 %,—• 100 = 28 %. I ett rum, som innehåller en
be-51 83
stämd mängd vattenånga, är alltså relativa fuktigheten beroende
av temperaturen och blir lägre, ju högre temperaturen är.
r-t
Fig. 169.
I praktisk drift har detta bl. a. följande konsekvenser. Fig. 169
visar schematiskt en virkestorka av kammartyp.
Temperatur-och fuktighetskontroll sker i regel antingen vid torkkammarens
gavel eller dess sidovägg. Mätinstrumenten befinna sig således
inom ett av de små streckade områdena i fig. Man förutsätter
därvid, att temperaturen och fuktigheten är densamma i hela
torkan som i det lilla mätområdet.
Emellertid är det ofta svårt, att helt undvika
temperaturvariationer i torkan, och enligt vad som ovan sagts, ha dessa till följd,
att även relativa fuktigheten varierar. Innan torkan tages i bruk,
är därför en noggrann trimning nödvändig. Härvid skall man
eftersträva, dels att värmetillförseln är jämn genom hela
tvärsnittet, så att det icke uppstår lokala överhettningar, som kunna
förstöra torkgodset, och dels att värmeisolationen av torkans
ytterväggar är så avvägd, att ej heller lokal nedkylning (t. ex.
vid porten) äger rum, då i så fall träet ej torkar tillräckligt vid
dessa ställen.
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
