- Project Runeberg -  Träindustrins handbok : Snickeriarbete /
663

(1950) [MARC] - Tema: Teknografiska institutet, Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Ytbehandling, av Frans Karlström - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ytbehandling.

Verkmästare Frans Karlström.

Inledning.

Den moderna ytbehandlingen indelas i regel i tre stora grupper,
nämligen boning, polering och lackering. Varje grupp kan
dessutom uppdelas i mindre enheter, var och en omfattande flera olika
arbetstempon. Företeelsen är inte ny. Den moderna
cellulosaytbehandlingen kan sägas utgöra en den nya tidens påbyggnad av
den gamla schellacksboningen och -poleringen. Därmed är inte
sagt, att de gamla ytbehandlingsmetoderna ha upphört att
användas. De leva alltjämt kvar men ha mer eller mindre förlorat i
betydelse, emedan de nya metoderna och materialen förenklat
arbetet i väsentlig grad. Numera är det inte förenat med så stora
svårigheter att få en yta vacker, blott man arbetar på sådant sätt,
att de moderna ytbehandlingsmaterialierna komma till sin fulla
rätt.

I gamla tider var det snickaren, som själv bonade och polerade
sina möbler, men nu har ytbehandlingskonsten utvecklats till ett
fristående yrke. Lackeringen (målningen), dvs. ytbehandling med
pigmenterade (vita, svarta och kulörta) färger och läcker,
utföres ännu delvis efter gamla metoder med penselstrykning,
spackling, slipstrykning osv., men vid fabriksmässig
färgbehandling har penseln utbytts mot färgsprutan och de olika förut
hand-eller fabriksgjorda färgerna mot sådana mera lämpade för tidens
krav.

Ytbehandlingens ändamål är i första hand att skydda en träyta
från nedsmutsning av ett eller annat slag, göra den hållbarare mot
såväl kemisk som mekanisk påverkan, göra den lättare att hålla
ren etc.

För att inget tvivel skall råda i fortsättningen beträffande de
olika ytbehandlingsmetoderna, kan det vara lämpligt att redan nu
klargöra skillnaden mellan boning, polering och lackering. I
samtliga fall komma inga svårförståeliga vetenskapliga benämningar
att användas utan endast sådana, som användas av yrkesmännen
själva.

663

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snickarb/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free