Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som de svurit kyrkan, att oförändradt omfatta den
dogm-kristendom, på hvilken de icke tro. Hade han i dessa skrifter
angripit statskyrkan och prästerskapet, gick han i Marjam löst
mot dogmerna, hvilka han här öppet hånar; särskildt bitande
är hans satir mot Paulus, själfva grundläggaren af
dogm-kristendomen, för hvilken Almquist, mystikern, måste hysa
en naturlig och förklarlig motvilja.
Straffet för alla dessa djärfva anfall mot äktenskapet
och dogmerna lät icke vänta på sig. År 1840 instämdes
Almquist för domkapitlet i Uppsala att redogöra för sin ställning
till kyrkans läror och äktenskapet. Almquist svarade i juli
1840, och i april nästa år afgaf domkapitlet förklaring öfver
svaret. Han kallades därefter att personligen svara på tolf
till honom framställda frågor. Han svarade skriftligt med
mycket fyndig advokatyr; domkapitlet var emellertid icke
nöjdt härmed utan gaf honom ytterligare tre frågor till
besvarande. Meningen var att få honom fast och antingen
tvinga honom att återtaga sina villomeningar eller utstryka
honom ur kyrkan. Samtiden döpte också hela detta försök
till Inkvisitionsmålet. Det lyckades emellertid icke. Almquist
förstod att svänga sig undan, och domkapitlet fick slutligen
förklara, sedan målet pågått ända till februari 1843, att ”med
Almquist var för närvarande ingen åtgärd att taga”. De flesta
handlingar som i detta mål växlades mellan domkapitlet och
Almquist finnas intagna i ”Monografien” (1844—45).
Ungefär samtidigt med dessa händelser hade Almquist
(1839) inträdt i Aftonbladet och således öppet anslutit sig
till liberalismen. I en mångfald artiklar försvarade han
olika punkter af det liberala programmet. Men Almquist
var alltför litet partiman för att helt uppgå i liberalismen;
han var i själfva verket på alla punkter anarkisten, som
fullt medvetet ville afskaffa prästen, juristen, militären, hela
det gamla samhällets traditionella former, och ersätta dem
med fria associationer. Det är denna lära som gömmes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
