- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
37

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ur Drottningens Juvelsmycke
’Jag går, säger jag.”

"Kungen — Mannen — Gubben, det är de tre sakerna.”
”Och vi?”

”Vi äro hufvudsaken.”

”Hvad böra vi nu vidare göra?”

”Ingenting.”

”Ingenting alls?”

”Nej — ty mannen gör saken med kungen, och gubben
gör saken med regementsförändringen.”

”Sch! Sch!”

"Men något borde vi göra.”

”Vi skola gå ned och se i danssalongen.”

Den af sin själs svarta demoner jagade Amanda hade
nedsjunkit emot ett hvitmenadt hörn i den långa gången.
Knappt fortfor hennes medvetande att påminna henne om
nödvändigheten att uppsöka sitt sällskap. Knappt påminte
hon sig mera huru hon, förut hatare af all förställning till
den grad, att hon afskytt all maskrad, likväl denna afton
brukat list — sökt en af sina bekanta, fru Gyllencreutz, och
anhållit att i hennes sällskap få bevista balen, emedan hon
ville observera allt och alla, utan att (som hon hoppades)
någon skulle ana det hon förmått sig att vara där. "Hvarken
min mor eller min syster, eller . . . skall veta däraf, jag har
då friare ögon,” så hade hon tänkt och föranstaltat allt och
kommit hit. Jagad af aningar och af en karlröst, som hon
i en trappa tyckt sig igenkänna, hade hon hastigt skilt sig
från sitt sällskap och försvunnit från fru Gyllencreutz i denna
gång. Oerfaren och förledd af inre furier, tog hon den första
svarta domino, hon såg, för att vara just den som hon sökte.
O maskrad för hjärtat! När hon såg den hon ansåg för sin
Ferdinand med lifliga åtbörder förfölja en figur, som, efter
den beskrifning Adolfine gifvit på sin tillämnade
komediant-kostym, måste vara hennes syster då hade hennes djupaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:26:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free