- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
42

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Men Amanda, om du ej, som jag, vill dölja ditt tal
genom brytning, så gör det genom att tala gladare. Vet du
hvad jag föreställer?”

Amanda betraktade den i grönt taft klädda, smidiga
personen, som var litet kortare än hon själf, bar en
stor-skärmig florentinsk superfin halmhatt litet på sned öfver sitt
hufvud och en full fruktkorg under armen: ”Rosalie, du
skall väl vara en frukthandlerska från Toscana; men lägg
bort din dialekt åtminstone oss emellan. Hvart jag vänder
mig, förställning! Det plågar mig outsägligt. Tala då hellre
italienska rent ut, om så skall vara, men nyttja ditt vackra
målföre felfritt.”

”Signora Nunna!” svarade den främmande och böjde
sig med en gentil gänglighet framför Amanda, ”jag handlar
med toscansk frukt. Men du, bella donzella, har du ej än
beslutit dig för ett visst kloster, så gå in i San Paolinas de
Ciarissimis. Abbedissan där bereder salfvor för alla sår! Men
aha! Se där borta, rätt under konungens stora loge ser jag
W—ska kostymerna, där har du visst din syster, eller hur?
Skola vi göra en tur dit?”

Amanda såg dit med brinnande ögon. ”Min syster är
icke där, jag ser intet grönt flor, ingen gul kjol.”

”Hvem vet?” inföll florentinskan. ”Gif mig en arm,
mia cara.”

”Ja, gör en tur tillsammans framåt kongl. logen, mina
flickor,” sade fru Gyllencreutz; ”laga att ni därunder komma
i godt förstånd med hvarandra! Jag ser därborta en, som,
om jag ej bedrar mig, är grefve Horn från Hufvudsta —
ah, se Adolf Ludvig också, själfva Ribbingen — gå, mina
flickor, jag stannar här.”

”Godt förstånd? ja, jag hoppas och förmodar, att det
skall bli” — upprepade frukthandlerskan och tog nunnan
under armen. Hon banade dem vägen genom maskerade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:57 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free