- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
191

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN VECKA.


FÖRSTA KAPITLET.



”Ett intagande och märkvärdigt mellanting!
Landtflicka icke, bondflicka alls
icke — men icke heller riktigt af bättre
klass.”


En skön torsdagsmorgon i juli månad strömmade mycket
folk förbi Riddarholmskyrkan i Stockholm och skyndade
utför backen emellan Kammarrätten och Statskontoret för
att i rättan tid hinna ned till mälarstranden, där ångbåtarna
lågo. Alla hastade till Yngve Frey, lupo in öfver landgången
med snabbhet, ty tiden till afresan var redan slagen, och
ångkaptenen kommenderade ”främmande från bord!”

De främmande togo därför ett kortvulet afsked af sina
bortresande vänner och återgingo på stranden. Landgången
drogs in, och ångbåten lade ut. Efter några minuter var den
långt borta på vattnet.

”Förgäfves! Det är för sent, min fru!” muttrade en
och annan resande skalkaktigt mellan tänderna, då ett åldrigt
fruntimmer sågs komma ned på riddarholmsstranden och
med näsduksviftningar och häftiga åtbörder gaf tillkänna, att
hon var en passagerare, som borde med. Ingen slup fanns
tillreds vid landet, och ångbåten själf var kommen midt för
Owens, ja, sköt pilsnabb förbi Garnisonssjukhuset.

Dock väckte det en viss, ehuru hastigt öfvergående
rörelse hos de resande, då de hörde ett par halfva utrop:
”Moster! Moster!” ifrån en ung passagererska på fördäcket,
hvilken tycktes för skam skull icke vilja ropa högt, men som
man dock förstod på ett ledsamt sätt hafva blifvit skild från
en sin släkting, troligen ett påräknadt och för henne
angeläget resesällskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/11/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free