Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dörren, tog Sara Videbeck af sig silkesschaletten och visade
ett hufvud, prydt med mörkbrunt, glänsande hår, väl benadt,
utan löslockar vid tinningarna (sergeanten påminde sig att de
försvunnit med detsamma som kambrikshatten), men ett par
egna likväl och ganska nätta, sittande bakom hvardera örat.
Äfven handskarna, couleur de lilas, afdrog hon och blottade
tvenne små hvita, fylliga händer, som aldrig tycktes hafva
sysselsatt sig med groft arbete, men kunde tåla den
anmärkningen att vara litet breda, försedda med fingrar, som, ehuru
innerligt behagliga och prydda med små gropar upptill i
lederna, dock voro en smula tjocka af sig. Att dessa fingrar
aldrig spelat luta, rört tangenter, fört penslar eller vändt om
blad i fina böcker, hvartill fordras smala, smidiga
fingerändar, det tog sergeanten för afgjordt. Ännu säkrare var,
att de aldrig fört spadan, mockat, bultat kok eller dylikt.
Däremot lämnade han osagdt, huruvida de icke i sina dar
knådat kitt, ty kitt gör hvitt och mjukt skinn. Så pass om
händerna. Personen i öfrigt var annars alls icke kort eller
trind, utan ganska smal och snarare litet långväxt.
Flickan satt icke förlägen på tu man hand med sin
sergeant. Hon bröt af en liten lavendelkvist ur en kruka
i fönstret, gnuggade den emellan händerna och luktade sedan
på sina fingrar med välbehag. Sergeanten, för att ej vara
sysslolös, bröt af ett blad geranium och gjorde därmed för
sin del på samma sätt.
”Ett vackert och just ett nätt rum!” utbröt hon. ”Ja,
och se en så galant dragkista! Är det valnöt måtro, eller
ek? Nej, det är visst poleradt päronträd — kan det
vara apel?”
Sergeanten, som aldrig varit hemmastadd i snickarverkstäder,
kunde häruppå icke gifva besked. Men i stället vände
han sig till ett annat föremål och utbrast: ”Minsann, bred.
förgylld ram kring spegeln! Men det är nu aflagdt, bör vara
mahognyram.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
