- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
268

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sida. De började språka om resan och hvarjehanda
förnödenheter. Innan de visste ordet af, voro de komna vid
gästhuset, där deras saker redan befunno sig i en rymlig, vacker,
glad kammare.

Likväl blef det snart så skumt, att jungfrun kom upp
med ljus, rullade ned gardinerna och frågade, hvad herrskapet
befallde till afton, och om de ville spisa där nere i allmänna
rummet eller uppe för sig själfva.

”Till en början gå efter matsedeln, jungfru lilla, så skola
vi sedan bestämma det andra.”

Flickan gick. ”Är du road af att vara bland folket där
nere?” frågade Albert.

”Icke ... och alldeles icke i afton!” sade hon. ”Vi äro
nu i Mariestad och hafva litet att samtala och öfverräkna
med hvarann, ifall vi här skiljas och du far söderut, men
jag åt väster. Låt oss äta här uppe.”

Flickan återkom med matsedeln. Albert bestämde sina
rätter, hvilka öfverensstämde med Saras utom däri, att hon
tog sallad till köttet, han däremot sin lieblingsrätt gurkor.
”Och duka här uppe åt oss,” sade han. Jungfrun gick och
kom åter; allt blef i ordning. Efter den lilla glada och
förtroliga måltidens slut dukades af igen och de blefvo ensamma.

SJUNDE KAPITLET.



”Men det säger jag, att om du sedan
far omkring något, det har jag intet emot.
Och jag vill inrätta mig hemma alldeles
ensam. — Glömma? Om du sprang upp
nu och sprang ut och reste till Sollebrunn
i natt, skulle du glömma mig för det?”


När de blifvit ensamma, såsom i slutet af förra kapitlet
omtalades, gick Sara fram till deras kappsäckar och började
afskilja de saker, som tillhörde Albert. ”Reser du genast i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free