- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
273

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

du vore så god som den bästa man kan finna, söka trösta
mig med milda ord; men huru än du därmed menade, skulle
det låta litet tomt i mina öron, efter jag kunde märka, att du
ljög åtskilligt för att ställa mig tillfreds. Det komme att göra
saken värre, men icke bättre. Och du skulle nog också
ledsna, ty du är i alla fall människa, Albert, du som jag.
Du torde väl ändå mindre ledas vid mig för mitt försämrade
utseende till kroppen än för min inre retsamhet, tråkighet
och hela stygghet till själen; kanske blef ock jag af lidande till
sluts oförnuftig och dolsk: så vardt jag dig ännu olidligare.
Och det man brukar yttra om löften och eder blir bara
tomma ord, då ingen människa ändå håller det, som ingen
människa kan hålla, jag talar om den inre hjärtats kärlek
till en person, som är det enda härvid att skatta, men som
utan hjälp går bort, om personen till sin andes tycke blir
olidlig för en. Jag har nu nämnt om huru jag kunde bli
odräglig för dig; detsamma skulle väl kunna inträffa, att du
kanske vardt outhärdlig för mig äfven. Hvad är det då för
tröst i de gifna orden? Man sitter olycklig för sig själf och
har ett namn. Det är som en titel utan ämbete. Det är som
en skylt utanför en bod, och när man kommer in i boden och
frågar på varan, så finns icke varan, som skylten talar om.
Hur gör man då? Jo, man går ut förargad och spottar åt
skylten. Är icke det rätt nöjsamt? Det har jag ofta med
grämelse måst åse hos andra, och jag likar det icke. Jag
önskar icke att du eller jag må hafva det så. Älskar du mig
till själen ... då är jag glad och har nog, hvad det vidkommer,
och skall sköta mig för hela resten själf, lustig och nöjd och
flitig; sofva godt om natten och vara vacker om dagen; det
vet jag, och det skall du få se. Men älskar du mig icke ...
hvad hjälper då allt annat, och hvad skall jag med det öfriga?
Det gagneligaste och bästa för oss är blott att kärleken må
räcka. Och den kan nog taga slut ändå kanske; men åtminstone
bör sådant undvikas, som man kan förutse gör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free