- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
305

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och detta i grunden därför, att en skilsmässa uppkommit,
som medför att det numera ”kvittar dem lika”, som man
säger, hur det går med hela herrskapet. Och uppriktigt sagdt,
månne icke herrskapet också är så stämdt, att det kvittar
det lika, hur det går med tjänstfolket?

Jag sade: i grunden. Ty förhållandet emellan herre och
tjänare är, särdeles i städerna och de större familjerna på
landet, så förstördt, att om ock på ett eller annat ställe
herrefolket nu söker tillvägabringa en liten tillfällig
sällskaplighet med sitt arbetsfolk, så väcker det endast åtlöje, och
saken återtar snart sin förra ställning af åtskillnad.
Tjänstfolket har en gång vant sig ifrån sitt husbondfolk och kommit
att vara för sig själf: det skulle visst numera icke intagas af
att sitta i samkväm med sitt fadda herrskap. Och herrskapet
å sin sida skulle försmäkta af ett sällskap med sitt tjänstfolk;
ty bägge partierna äro gångna på olika vägar och hafva för
hvarann blifvit grundligen otrefliga. Detta är ohjälpligt och
kan icke blifva annat, såvida icke människorna i kommande
släkter byta om och blifva helt och hållet förändrade. Men
under tiden må man icke tro sig genom ytligt inrättade
pliktregister och straff kunna uträtta hvad som är en omöjlighet,
så länge det saknas, som jag kallat huslighetens poesi — ett
namn, det hvarje gäck kan skratta åt, men som likväl duger
till utmärkande af hvad i samhället i detta afseende fattas,
och som en människa med hjärta ej skall missförstå. Denna
episod, om det närvarande förhållandet emellan herrskap
och tjänare i Sverige, tyckes måhända ej höra till den först
uppslagna frågan — förhållandet emellan herrefolk och
bondfolk. Men ämnena ligga hvarann ganska nära.
Bondfolket är starkt, bland annat därför, att hos det är bandet
emellan härskande och tjänande ännu ursprungligt och icke
upplöst. Tjänare hos bondfolket hållas mycket strängare till
arbete, men äro med i familjen och i det mått af lif och
glädje där gifs. Den tjänarinna, som kokat maten till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:26:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free