Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om den nationella grundtonen ligger kvar i personens lynne
under hela resan genom det där utländska. Men om en
människa här i landet blott och bart aktar sig för allt utländskt,
utan att likväl till must och lust vara hvad det svenska är,
så blef han visst icke svensk endast för det att han icke var
utländsk.
Att upphöja allt svenskt såsom uteslutande förträffligt
eller åtminstone bättre än allt annat i världen är långt ifrån
äkta svenskt. Gud har gifvit oss mycket godt; dessutom hafva
vi också ganska mycket eländigt och oskickligt. Svenskt är
att känna bäggedera såsom de äro: värdera och försvara de
förra, icke dölja eller öfverförgylla det senare, men afhjälpa
det, i fall så kan ske, annars bära och glömma.
Men ett enda likväl — ett visst stort — har svensken
enskildt ifrån andra i Europa blifvit ämnad till: det är till
fattigdom. Kunde vi endast lära oss den rätt. Vi hafva den,
mer eller mindre, alla här; men mången ibland oss bär sig
oskickligt åt med den hufvudkaraktär i världen, som Gud
gifvit oss. Svensken är fattig. Förstår han detta, så har han
vunnit kärnan för sin nationalitet och är oöfvervinnelig.
Att vara fattig, det betyder att vara hänvisad på sig själf.
På det en åhörare här icke måtte löpa ut åt håll, som
åtminstone icke jag vill komma till, så anmärker jag genast,
det jag icke sagt att fattigdomen vore någonting att söka, icke
ett mål att eftersträfva. Men när man en gång befinner sig i
den ställningen att man är fattig, det är då man hänvisas ifrån
allt jordiskt blott och bart till sig själf. Att icke då förgås,
men stå: att ur sig själf organiskt utveckla all den förmåga,
som nu behöfs — det är att kunna vara fattig. Att kunna
det rätt, med fullkomlig frihet, raskhet, själfständighet: i sig
finna en outtömlig hjälpkälla och därur med färdighet,
fintlighet, snabbhet upphämta hjälpmedlen i alla omständigheter
— denna kraft är grundväsendet i svenska nationligheten,
så som den af Gud och vår natur blifvit utstakad. Att kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
