Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig gått upp. Men solen glänste som förr, himlen hvälfde
sig blå och ren öfver det ur dimman småningom uppstigande
hafvet. Endast dimman i gubbens själ skingrade sig ej
där blef mörkret rådande.
Gabriella ville bära in kaffe, men han afvisade det.
”Om ändå Birger vore hemma,” pustade han, ”så kunde
han svara i mitt ställe! Jag vet inte hvad som kommit i
kroppen på mig, allt sedan den unge filurn begärde flickan
till äkta. Det gudsbarnet har inte gråtit nog. Skall jag
också göra henne sorg, skall också hon förbanna mig? Men
Birger är full med galenskaper, som hustrua satt i’n. Han
ger aldrig sitt bifall — förr gör han kanske af med oss
allihop.”
Timma efter timma skred fram. Ju längre det led på
dagen, desto våldsammare blef gubbens oro. ”Nej, detta
står jag inte ut med — jag skall hålla mig undan, tills
Birger kommer hem, han må svara i mitt ställe!” Och med
detta beslut, det enda, som han, sliten emellan sin svaghet
och sin ångest, förmådde upphitta, gick han in till Gabriella
och underrättade henne, att han var nödsakad att resa bort,
men blott ett par timmar.
”Herre Gud, skall pappa resa nu, då pappa lofvat ge
Arve svar — hvad skall det bli?” sade Gabriella, bedröfvad
vid åsynen af faderns underliga ansiktsuttryck.
”Han är ju icke här än! Men kommer han, innan jag
är tillbaka, så kan han väl ge sig till tåls en stund.”
”Är det då riktigt angeläget, att pappa reser? Jag vet
ej hvarför jag är så orolig —- men om Birger kommer hem,
om han saknat tulljakten och farit efter för att hindra Arve
att få sin önskan uppfylld, hur går det då?”
”Du får väl se . . . var inte pjunkig, flicka! Du skall
ha själ och styrka att bära hvad som helst, för det värsta
kan ändå alltid stå kvar. Se så, lipa inte — jag tål inte
se det! Du vet ju, att jag gör allt hvad du vill, säg nu bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
