- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
125

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lindarna, i och för sig själf en prydnad för Norrström, men
hvaraf konsten ännu gjort för litet.

I detsamma Dahls båt gjordes fast vid bryggan, hördes
helt nära plaskandet af åror från en annan båt, kommande
från motsatt håll. Just som Dahl satte foten på land, hörde
han den senare båten äfven lägga till, utan att han i mörkret
kunde upptäcka hvem som förde densamma. Men som han
af natur och öfning hade det finaste öra, uppsnappade han
följande korta samtal, ehuru det fördes nästan hviskande.

”Hvar kommer du ifrån?” frågade med ett hväsande
ljud någon i den främmande båten.

”Jag kommer från Röda bodarna,” svarade drängen
som rott Dahl.

”Hvad gjorde du där?”

”Jag hämtade hit Klara-kuku, för att gala för
tvätter-skan som ligger i själtåget.”

Vid ordet ”Klara-kuku” blef Dahl tankfull.

Hade han, oaktadt sin korta tjänstetid inom
församlingen, redan hunnit förvärfva sig detta behagliga öknamn?
Han misstänkte det och kände sig sårad däraf, då i
detsamma en ovanligt hård panna i mörkret stötte mot hans,
så att han riktigt fick på näsan ett vidrigt ansikte,
tillhörande en ovanligt lång och mager gestalt.

”Ruskigt väder,” mumlade gestalten något hest.

”Ruskigt folk också!” svarade Dahl, ryggande tillbaka
för en stinkande brännvinslukt.

”Hvad sa ni, sa ni?” skrålade gestalten hotfullt.

”Hör du, Tiger,” yttrade drängen, ”låt du kuku vara
i fred . . . Följ mig nu, så visar jag hvar tvätterskan bor.”

Dahl följde drängen, som gick några steg före honom.

”Hvem var den där ni kallade för Tiger?” frågade
Dahl, som nästan med afund tänkte på att ”tiger” lät
noblare än ”kuku”.

Drängen tycktes icke hågad att ge svar på tal, syssel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free