Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det i alla händelser, det är och blifver dock något mera än
endast det halsstarriga barnets oefterrättliga humör.
Jag upprepar det, det fanns hos Anders Lindeberg både
politisk heder, mod och seghet, men — såsom ofvan anmärkt
— hans liberala öfvertygelse rörde sig inom en relativt
inskränkt krets. Där han personligen hade på ett eller annat
sätt varit rent af uppmanad att skapa sig en åsikt och fått
god tid att sätta sig in i en sak, där stod han fast, och där
var han klar för sig själf, men utanför denna sfär i de
hundratals nya konkreta fall och frågor för dagen, som tiden efter
hand förde in i pressens ämnesomfång, där var han i följd
af brist på politisk uppfostran ofta tämligen främmande och
osäker, och han råkade då ofta in i de allra kuriösaste
misstag och famlerier. Hade icke en annan lagt planen för
honom eller hade han kommit att händelsevis missförstå dess
anvisningar, skref han då stundom artiklar — hvad utförande
och stil angår, alltid ypperliga —, men hvilka (detta hände
under hans medarbetartid i Aftonbladet icke alldeles sällan)
hade det lilla felet att i konklusionen vara — ungefär
motsatsen af hvad de skulle vara. Det var med en dylik artikel
det en gång inträffade, att Aftonbladets utgifvare, som hade
beräknat dessa spalter för dagens blad och så mycket mindre
kunde umbära dem, som de borde utgöra början af en serie
polemiska artiklar rörande en brinnande fråga för ögonblicket,
lämnade Lindebergs afhandling ut i tryckeriet, sedan han med
sin genialiska klipskhet blott hade gjort en kort inledning
därtill, lydande omtrent så här: ”Gömdt är icke glömdt;
’Svenska Minerva’ lefver i en kolossal villfarelse, om den
tror, att vi retirerat från stridsfältet (i den eller den saken),
därför att tid och tillfälle saknats oss att sedan förra veckan
närmare behandla detta ämne, hvilket innefattar en så
hög-ligen viktig principfråga, och den triumferar litet för tidigt,
den så väl som alla de andra, hvilka i förevarande sak gjort
korus mot oss. Vi ämna tvärt om ägna denna fråga en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
