- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 15. Viktor Rydberg; Pontus Wikner /
304

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kvinnan och den rödhårige började vandra uppför
gångstigen. De bägge vännerna togo den motsatta riktningen i
afsikt att innan morgonen hinna Tiberias. Men innan
af-ståndet mellan de bägge paren gjorde ett samtal alldeles
ohörbart, hade Filippos ur den rödhåriges mun hunnit
uppsnappa följande till den gamla kvinnan ställda ord:

”Jag har funnit honom, moder; han är af Juda stam,
såsom jag trodde. Han skall göra det!”

Ungefär en månad efter ofvan skildrade nattliga möte
i Nazarets bergiga omnejd hände det, att Galiléens tetrark,
Antipas, aflade ett besök i Jerusalem hos sin halfbroder,
Herodes, en son af Herodes den store och öfversteprästen
Simons dotter Mariamne. Hans resas mål var annars Rom,
världsstaden, där den halfjudiske ”räfven” förmodligen hade
någonting att hviska i örat på den romerske leoparden, som
nu innehade Augusti tron och hos hvilken Antipas stod högt
i gunst.

Den galileiske tetrarken hade för denna resa velat
om-gifva sig med all furstlig ståt. En lysande svit följde honom,
sammansatt af ganska olika nationaliteter, och ganska
sannolikt är, att de oomskurna utgjorde majoriteten.

Det var en utomordentligt vacker dag i judiska månaden
Sivan. Det herodiska templets gyllene tinnar glimmade i
aftonsolens glöd, och dess väldiga murar kastade en bred
slagskugga öfver Josafats dal hän mot det olivkrönta
Oljo-berget. Vi finna denna afton det furstliga sällskapet vandrande
till fots i svalkan af denna dal. I den galileiske tetrarkens
blaserade sinne hade blandat sig en känsla af vekhet, som
man längesedan trodde vara i hans själ utdöd: det var känslan
af en gryende kärlek. Låt vara, att denna känsla var oren
och fördömlig hon gällde hans broders gemål, Herodias —;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/15/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free