Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verklige konstnären af monumental betydelse i den svenska
romanens och dramats historia.
I dramat är han, åtminstone till på allra sista tiden, hart
när den ende, som verkligen behärskar sina medel och på
samma gång bjuder på ett rikt andligt innehåll. Hans teknik
är ofta rent virtuosmässigt säker. Huru förstår han icke att
skapa ett samtal mellan sina personer. Dessa gräl mellan
man och kvinna, så karakteristiska för Strindberg och kanske
stundom tröttsamma, därför att de så ofta förekomma, äro
rent mästerligt gjorda. Och hvilken replikbehandling
utmärker icke ofta hans framställning! I ett sådant drama
som Fröken Julie är den fullkomligt lysande. Och hvilken
serie af historiska dramer och sagospel, icke utan fläckar och
ojämnheter, men också fulla af mästerliga scener. Första
akten af Gustaf Vasa betecknar öfver hufvud en af de
höjdpunkter, till hvilka svensk konst nått fram.
Som de flesta svenska skalders är Strindbergs ådra rent
lyrisk. Öfver allt skymtar hans egen personlighet, hans egna
sympatier och antipatier. Känslor blossa och slå ut i full
låga. Än skära och veka, klagande och längtande som
stråkdrag från en fiol, än patetiskt flammande och mättade med
satirisk skärpa, vildt brusande och rytande som en vårflod
i rörelse mot hafvet. Och så djupast nere: en svart
förtviflan, gränslös, stum, utbränd.
”Giftas” utgör kulmen på åttiotalslitteraturen. Strindberg
irrade sedan flera år på kontinenten. Han var trött på
”världsförbättrarbråket”. Nya strömningar bröto in öfver
honom. Nietzsche-tankarna förvandlade demokraten till en
aristokrat och i I hafsbandet skymtar redan en något
underlig öfvermänniska. Strindberg gör guld och studerar magi.
Och plötsligen har han, den mest troende af positivister,
förvandlats till en lika glödande mystiker. Röfvare i första
akten, präst i den tredje! För den som sett till bottnen af
Strindbergs väsen och världsåskådning ligger det intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
