- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 18. Anne Charlotte Leffler; Ernst Ahlgren; Alfhild Agrell; Georg Nordensvan; A.U. Bååth; Ellen Key /
167

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.qs..©^..© o ©••...•o-**..-q.

VV - 1 ■" II lii ■

af dagg, men han — som satt där — kände det icke; han
strök lika ofta öfver sitt ansikte, och svetten pressade fram
lika oafbrutet.

En dräng kom gående ut från gården, men vek af nedåt
ängen och följde icke gångstigen. Den ensamme böjde sig
åt sidan, så att han doldes af den buske vid hvilken han
satt, men det var öfverflödigt: drängen hade icke sett åt det
hållet.

Natten blef kallare, och bakom den väntande hade
månen börjat stiga upp, dold af skogen. Det var sent, och
hvarje ljud hördes långt borta ifrån med en underlig tydlighet,
— en hunds långdragna tjut inne från byn, eller skällan från
någon ko i skogen. Eljes sof allt, — allt som var vaket om
dagen eller som icke gick på förbjuden väg.

Den ensamme steg tungt upp och gick fram emot
byggnaden. Han gled utmed väggen och stannade under ett
fönster. Han betänkte sig ett ögonblick. Det harmade honom
så, hvad han nu gjorde. Hvarför kunde han inte gå till
dansbanan i stället, — dricka och sjunga och hålla nojs med
flickorna? Hvarför kunde han inte bry sig om dem hellre än
om henne? Det fanns många nog, som han blott behöfde
räcka ut sin hand efter.

Med en känsla af skam sträckte han sig upp och knackade
på rutan.

Hans hjärta gaf sig till att bulta. Det var som om han
tagit emot stryk och som om alla människor sett honom göra
det utan att slå igen; men han knackade ännu en gång,
starkare än den första. Skulle han göra sig till hvar mans narr,
så var det väl inte värdt att blinka vid det!

Han höll just på att knacka för tredje gången, då han
märkte en rörelse där inne. Han såg upp; någonting
skymtade innanför rutan. Han kände genast, att det icke var hon,
och han ordentligt krympte sig af förödmjukelse, men hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free