Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ur WENERID.
Dv lilla hålma min, alle små hålmars ähra,
som drager til tigh alt rät som een stark magneet,
hwadh man på jorden rund berömt och nyttigt weet,
at allehanda folk på digh få bo begära!
Widh allehanda kånst sigh rijkeligh at nära
från städer och från land som til den bästa beet
flys hijt at lefwa wäl och uthan alt förtreet.
Hijt kommer alt, hwadh haf och Mälare kan bära.
Kringwärfd ästu medh ström och watn friskt och salt,
medh båtar, skutor, skep om lagd på alla sijder.
Hwar fins en sådan hålm, man leeta öfwer alt
i warand’ heller och uthi de forna tijder!
Hwar fins en Venerid så dygdigh och så skön
i något annat land på någon holme grön!
*
Alt är fåfängligheet. Som skugga och som wäder
dhet kommer alt och gåår och blifwer inthet qwart;
och när det warer bäst, så är dhet giort så snart,
förswinner alt som röök och flyger bårt som fiäder.
Dhet hielper lijka stort, man gråter eller qwäder,
dy tijden har ändå en alt förhastig fart,
förswinner, när han är som bäst, man weet ey hwart,
då man en fåfäng sorg för fåfäng ting tilstäder.
Fördenskul war tilfredz, mit hierta! Låt digh nöya!
Hwadh tijden hafwa wil, må digh ey synes dröya.
Skal iagh i ensligheet min ungdom genom gå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
