- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
37

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är bättre glädie, frögd än sorg at tänkia på.
Dhen har och glömska giort, som hafwer giort wårt minne.
Kan hända Venerid går een gång vhr mitt sinne.

*

Hon kom, all klädd i hwitt, in widh dhen låge stranden
i föllie aff andra tre och sökte watnet swalt,
der som thet war mäst lungt och grunt och rent och smalt,
dher som thet war mäst klart uthöfwer skära sanden,

som är kring Mälars haf. Til the lustfulla landen
the had’ en lögeplatz i såmmarwärman walt,
nu til ett tijdh fördrif hwar annan öfwertalt,
medh klädren up til knä hwar annan höll’ i handen.

Snart lades klädren af, snart sqwalpa the och praska
— the lilliehwijta lår och been nu wältras om —
så säkr’, at ingen sågh och kunde them förraska,

när iagh, af skogen täät wäl höld, när in til kom
och — thet ey kunde förr medh theras willia ske —
nu fick aff lyckans gunst altsammans noga see.

*

Hwadh rosenrödt är thet, the marmorhwita kinder
så åffta färia om, när du migh hoos digh seer,
när du bedröfwad äst, så wäl som när du leer?
Hwij talar du ey fritt? Hwadh kan du ha förhinder?

Är doch din brand så stor som min och icke minder,
så het, men mehra döld, när min han lågar mehr,
hwar aff i stad för röst din rådna sigh beter,
och tungan, liufligh förr, nu tårr aff hetan brinder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/2/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free