- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
127

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle wij then Swenske Versskonsten eller Poeterij, innan
korta Stunder, fulkomligen kunna fatta och begrijpa. Wijnet
thet giuter man igenom en Tratt vthi Flaskor och Faat, at
alle Dråpar komma til nytta: Men Tijden låta wij vthan någon
Nytta förflyta, och achta för alzintet, många goda Stunder
illa at anwända oc vthstädia, hwilken affsaknadh medh all
Werldennes Rijkedom och Arbete icke kan återfåås och
bekommas, ther doch lijkwäl alla åhr nytt Wijn återwäxer och
aff Jordenne vpkommer. Och fast är så wore at thet
Swenske Poeterij wore något swårare at fatta och lära, så
bör oss thet lijkwäl icke, för thes anseende och fägring skul,
hwilken vppå Swårheeten altijdh fölia plägar som Ordspråket
lyder: Difficilia quæ pulchra, tilbaka sättia och försumma.
Elliest så står thet och swåra illa en lärd Man, om han sitt
Modersmål icke grundeligen förstår, och om han vppå thes
Poeterij okunnigh är: såsom och ingen sigh kan berömma,
at han ett Språk grundeligen kan förstå, om han thes Versskonst
icke studerat och til thet ringeste, the förnämbligaste
Poeter, såsom the Sinnrijkeste Språkmästare, läsit hafwer.

Til thet fierde bör man och ackta thenna Frågan, at
effter som then Swenske Versskonsten är swåra nödigh,
hwad tå ther til skulle höra, at man henne kunde lära? Hwar
vppå man swarar, at ther til höra treggiehanda Saker, såsom:
Först, En naturligh Bequämligheet til sielfwe Konsten,
hwilken när een befinner sigh hafwa, skal han sädan förfoga
sigh til Läromästare, the ware sigh lefwandes eller döda,
och aff them skal han fatta sigh til sinnes en kort Anledning
til Versskonsten eller Poeterij, hwilken An- och Handledning
aff thetta Wärck een kan korteligen hafwa. Och må han
medh thenne Handleedning sammanfoga andre Latiniske,
Grekiske, Frantzyske, Tyske, etc. Poeters Skriffter, aff
hwilke han åtskillige Greep, Handlingar och Historier sigh
kunnige göra kan. Och så omsider til thet tridie, måste han
effter then Anledning, som han aff sine Läremästare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/2/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free