Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam - Ur Tankar och teckningar - Om svenskarnes lynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o* ... o • _ ’ 0 ’– O - .. o *,. O * .. O- -.. O;
teriella ”intressena” och hur instinktivt dessa ”intressen”
frukta en återvaknande nationell själfkänsla. Det nuvarande
har sin närmaste förebild i frihetstiden, och liksom denna
föll för en återväckt själfkänsla, så skall också en gång vår
tid förgöras af samma korrigerande makt.
Ovillkorligt framtränger emellertid i våra dagar den
frågan: sakna svenskarne estetiskt sinne? Att deras ytterliga
frivolitet i tal och skämt sedan gammalt har sin naturliga
motvikt i kärleken till det sentimentala, då det gäller dikt
och bild, bevisar ingenting; men väl finns förutsättningen till
estetiskt sinne i den forntidsaktiga inbillningskraft, som varit
själen i deras historia. Så snart gustavianerna återväckte
nationens själfkänsla, slog inbillningen på nytt i ljusan låga,
och tronföljarvalet i Örebro, hvilket väl får betraktas som
svenskarnes senaste historiska handling af nationell
inbillningskraft, står vår tid ännu för nära att behöfva bli den sista.
Den inbillning, som tömmer sin styrka i handling, söker
inga andra utvägar, men knappast hade svenskarne på allvar
stuckit huggvärjan i skidan, innan hos dem uppblomstrade
en vitterhet, hvilken i oöfversättlig och följaktligen af andra
oförstådd lyrisk skönhet vida öfverstiger allt hvad våra
grannfolk ännu haft att bjuda intill dag som är. Frånvaron af en
fylligare dramatik är ingalunda ett tecken på bristande
inbillning, ty en rörlig inbillning spränger snarare, liksom
känslan och reflexionen, konstruktiva helhetsbilder. Också
bär den svenska diktkonsten öfvervägande en
”fantastisk” prägel, och typiska äro en Almquist och en Lidner,
hvilken senare förenar alla de tre väsentligaste kännemärkena :
inbillningskraften, sentimentaliteten och formalismen. Låt
oss däremot tillstå, att svenskarne sakna konstruktiv förmåga,
och att detta möjligen står i förvantskap med deras brist på
filosofi. Men månne icke betydelsen af det konstruktiva
härvidlag i allmänhet skattas för högt?
Fransk smak och en förfinad kultur ha ingifvit svenskarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
