Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väntande hårda slag, kanske döden. Han lät henne vara
kvar därinne, men dörren läste han, och nyckeln stoppade
han i sin ficka. Så kunde hon sitta där, medan auktionen
varade. Svälta behöfde hon inte, och hans öra hade ro för
hennes jämmer.
Där satt hon ännu fången i sitt eget skafferi, då Gösta
kom gående framåt korridoren mellan köket och salen.
Där såg han fru Gustavas ansikte i ett litet fönster, som
satt högst upp på väggen. Hon stod uppklifven på
trappstegen och stirrade ut ur sitt fängelse.
"Hvad gör tant Gustava däruppe?” frågade Gösta.
”Han har stängt in mig,” hviskade hon.
”Brukspatron?”
”Ja, jag tänkte han skulle rent slå ihjäl mig. Men hör
du, Gösta, ta nyckeln till salsdörren och gå in i köket och
läs upp skafferidörren med den, så jag kommer ut! Den
nyckeln går hit.”
Gösta lydde, och om ett par minuter stod den lilla
kvinnan ute i köket, som var alldeles folktomt.
”Tant skulle ha låtit en af pigorna öppna med
salsnyckeln,” sade Gösta.
”Tror du jag vill lära dem det knepet? Då skulle
jag aldrig få ha någonting i fred i skafferiet mer. Och för
resten tog jag mig för att städa på de öfversta hyllorna.
Det behöfdes minsann. Jag begriper inte, att jag har kunnat
låta dem bli så fulla af skräp.”
”Tant har så mycket att ställa med,” sade Gösta
urskuldande.
”Ja, det må du tro. Om jag inte är med öfverallt, så
kommer hvarken väfstol eller spinnrock i rätt takt.
Och om ...”
Här stannade hon och torkade en tår ur ögonvrån.
”Gud hjälpe mig, så jag talar!” sade hon. ”Jag lär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
