Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mitt lif är i nedan och klent nu mitt verk.
jag fattige olärde bortrymde klerk,
en bortlupen broder bara,
fördömd af kapitlet i Skara.
Nu är jag en gammal och böjder man,
åt den onde gifven af kyrkans bann
för dråp och trilska och kätteri
och af kungen förklarad för fågelfri.
Alltsedan Lasse Kanik jag slog,
de hafva mig jagat som ulfven i skog.
Det enda de funno tillrätta,
det var min munkehätta.
Jag var väl en dårlig och genstörtig munk,
jag tog väl törhända för mången en klunk
i lön ur herr Abbatis tunna
och syndade svårt med en nunna.
Jag hade armar och ben af järn,
med löskemän slogs jag i hvar tavern,
med konor och gigare drog jag
och Lasse Canonicus slog jag.
Och ånger och plåga kom ut däraf,
jag lefde i främmande land af draf,
det själfvaste svinen rata,
som det är sagdt i Vulgata.
Dock var jag ej än i den ondes klor,
ty mycket godt i människan bor.
Jag var på en stormig och villsam stråt,
som när Väneren kastar en fiskares båt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
