- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 25:2. Finländsk litteratur utom Runeberg. Stenbäck, Topelius, von Qvanten, Wecksell, Tavaststjerna, Lybeck /
32

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Stenbäck - Ur Dikter - Vid H. G. Porthans minnesfest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han spejade i ålderdomens gråa natt,
och viste våra anors vagga för vår syn
och dessa djupa drag, som stodo tecknade
i fosterlandets och i folkets anlete.

Så kastade hans ande ljus i häfden, så
oss hemmastadde gjorde i vårt eget land,
och hemmastadde, bröder, i vårt eget bröst.

Ty ingen framtid utan forntid finns. Ett barn
med lösta lockar och med klara ögonpar,
ser framtiden oss vänligt an och vinkar oss —
ett barn, o bröder, af den gråa fordomtid,
af den uppammad ömt och närd invid dess barm.
Hvar härlig tafla, som vår framtid rullar opp
för våra glada blickar och vårt djärfva hopp,
är som en hägring blott, ett luftigt irrsken, om
den ej står tecknad på vår forntids dunkla grund.
Si, därför älske vi de män, som lyfta opp
förlåten från de forna tiders lif, och gå
djupt forskande i deras dolda sagovärld.

Si, därför älske vi, Porthan, ditt dyra namn,
du finska häfdens lagerkrönte patriark!

Och månget hjärta glöder vid ditt namn som vårt.

Den sagorika ålderdomens värld var din,

din var den forntid, som på oss ser allvarsam

och talar djupa ord till oss; den forna tid

var din — men framtiden är vår, o bröder, vår!

Förnimma vi det ordet rätt, begripa vi

hvad högt och härligt mål det ställer fram för oss?

O, fattar ej den tanken oss, och far den ej

liksom en blixt igenom våra själars djup,

antändande de krafter, som därinne bo?

Den tid, som kommer här, är vår; på oss beror
om den skall utan glans och ära sjunka ner
i glömskans svarta haf, ej värd en enda blick;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/252/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free