Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl August Tavaststjerna - Ur Laureatus - Vårt bröllop - Sollefteå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men nere vid stranden gaf spofven hals,
orkestern från fågelbona
föll in med vår brusande bröllopsvals,
så glädjen stod högt i hvarje talls
och hvar och en hängbjörks krona.
När solen var färdig att ändtligt gå ned
och fåglarna sjungit sig hesa,
då följde vi andra brudpars sed
och anträdde djupt i skogens fred
vår härliga bröllopsresa.
Mera gröna stupa ej några stränder,
ingen luft är högre och mera blå,
än där Ångermanälfvens dalgång vänder
österut vid vackra Sollefteå.
Kvällen hvilar luftig med lätta skyar
öfver fjärran fjällar och nära berg,
uppåt dalen slumrande stora byar
taga aftonrodnadens rosenfärg.
Älfven ligger skummig med blanka fåror
stranden stiger lummig med fågelsång,
helt melodiskt knarra en roddbåts åror,
och vid Multråberget blir skuggan lång.
Hvita ångarn speglar i hvirfvelvatten,
hvita måsen seglar i kretsar kring;
efter kvällen följer den hvita natten,
svalan söker boet i vackra sving.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
