- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 8. Esaias Tegnér; Erik Gustaf Geijer /
15

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rymder. Den svenske skalden hade inte heller sin tyske
lärares oerhörda energi, han förlamades af sin skepticism.
Tegnérs utomordentligt vackra anspråkslöshet i fråga om sin
egen diktnings värde sammanhänger med detta; dess
afvigsida är den förödande misstro till egen kraft, som besegrade
honom, när sjukdomen tillstötte.

Ytterligare en olikhet mellan Tegnér och Schiller måste
framhäfvas; den senare hade öfvergifvit all positiv religion,
den ersattes af hans tro på idealen, förkroppsligade uti Hellas.
Också Tegnér var humanist, också han trodde på en
helleniskt-mänsklig harmoni, men det ord, hvarmed han helst
betecknar sin trängtans mål, är försoning. Gång på gång
återkommer han härtill, i ”Fridsröster”, i ”Sång till solen”, i
”Nattvardsbarnen”, i ”Frithiof”, där Baldersprästen
förkunnar:

Allt jordiskt lif är affall från Allfaders tron,
försonas är att vända renad dit igen ...


Men äfven jordelifvet har sin försoning:

hvad själf du brutit gäldar ingen ann för dig.
De döda sonas vid Allfaders gudabarm,
den lefvandes försoning är i eget bröst.


Det är icke kyrkans lära, men det är ej heller ren hellenism;
det är en religiositet, som anknyter till platonska och
kristna känslostämningar. En sådan ”döpt humanism” stod
ingalunda enstaka vid denna tid. Själf kände Tegnér sig
såsom kristen; han var präst, och han hade inga
betänkligheter vid att bestiga en biskopsstol.

Då Tegnér mottog biskopsvalet, hoppades han bl. a. nå
en ekonomiskt säkrare ställning och ett lif i större
förhållanden. Den rent vetenskapliga forskningen var ingen lifssak
för honom, han trodde att en mera praktisk verksamhet skulle
i högre grad intressera honom, och då fanns för en ofrälse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/8/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free