- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 8. Esaias Tegnér; Erik Gustaf Geijer /
136

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med ett ord, bildande: detta är hans storhet, detta är hans
egentliga skaparförmåga. Hvad han sålunda frambringar, det
är, det kallas med rätta hans verk. I denna mänskliga
betydelse taget skapade Luther sin tid. Mycket var gjordt före
honom; ty hvad han gjorde hade annars varit en omöjlighet.
Men icke dess mindre var han ensam den sekulariske mannen,
på hvilken allt ankom; det var verkligen han som omhvälfde
hela andens värld, det var han som hämnade förnuftet, det
var han som störtade vantron och påfveväldet.

Man kan betrakta och betraktar äfven vanligtvis
reformationen endast i dess förhållande till kyrkan. Emellertid
utgjorde religionsreformen, själfva de teologiska satserna, blott
dess ena sida, viktig utan tvifvel, men därför icke den enda.
En alldeles isolerad religionsförbättring är i sig själf omöjlig,
ty med religionen hänger allt mänskligt, i ordets skönaste
bemärkelse, tillsammans. Reformationen är i ett annat
hänseende att betrakta som det mänskliga förnuftets nya
testamente, som en befrielse från den gamla träldomen. En ny
tid tog med den sin början och lämnade i arf till de
efterföljande tankens frihet, forskningen och öppen plats för
utvecklingen af alla våra ädlaste anlag. Luther planterade
icke kunskapens träd — Gud planterade det redan i
paradiset —, men han nedref klostermurarna omkring det, att
dess grenar kunde vagga i en renad luft och dess frukter
mogna i solen. Tre hundra år äro förflutna sedan denna
stora händelse. Vi äro reformationens arfvingar. Det frågas
alltså med skäl: Huru hafva vi användt vårt arf? I hvad
förhållande står den närvarande tidens ande till reformationen?

Jag ser en talrik samling framför mig. Den väntar till
äfventyrs af talaren hvad han hvarken kan eller vill gifva.
Dagens högtidlighet är rik. Den lämnar valet mellan en
mängd ämnen. Jag har föredragit det nyssnämnda, emedan
vår närvarande tid synes mig i flera afseenden märkvärdig.
Så godt jag kan, vill jag därför, som han ilar förbi, fatta tiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/8/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free