Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven Lidman
förbråelse och med det välbehag, som fysisk mättnad och
friskhet skänka, att han i land förde ett fullkomligt
”okristligt” liv. Det var för litet att säga ”hedniskt” och för mycket
att kalla det ”oanständigt”, då han aldrig berusade sig med
alkohol och troget fyllde sina mångahanda plikter ombord,
utan slarv och slapphet.
Detta sista sade han själv alltid med ett häftigt
övertygande tonfall, ehuru han eljest icke var någon etisk
grubb-lare och över huvud taget utan reflexion och bekymmer levde
försänkt i den yttre världens rika och soliga verkligheter.
Världen och tillvaron voro honom något underbart friskt
och muntert, och något roligare och innehållsrikare än det
fysiska livets funktioner kunde han aldrig tänka sig.
Åta — ligga i solen — andas — sova — älska —
skratta — hitta på tjuvpojksstreck för kamraterna —
exercera — röka — segla i storm eller solsken — simma — jaga —
dansa: tillvaron rymde i sanning en underbar skala av
ständigt nya njutningar och intryck, och Gerhard Silfverstååhl
kände ofta en ödmjuk hänförelse och tacksamhet, när han
sjöng med i psalmen vid korum och hundratals skrovliga
mansröster läto dess ord eka i den ljumma Medelhavskvällen —
O må vi då besinna
dess dyra ögonblick!
Det var som en faderlig varning av all denna härlighets
allgode skapare att ingenting försumma och förglömma av den
jordiska välfägnadens håvor. —
Sådan var Gerhard Silfverstååhl, sådan hans religion,
och han stod sålunda på lika god fot med sin gud som med
hans skapade verk. — Att han denna junidag dåsande halvsov
vid sin cigarr i minnet av det nästföregående dygnets
upplevelser hos en turkisk handlande i Alexandria, var ej någon
pliktförsummelse:
Det var över huvud taget ingen ombord som värmen och
vindstillan höll vaken till arbete och rörelse.
Allt var dåsig vilande frid, då äldste löjtnanten kom
vaggande över kommandodäcket fram mot Ger har ds plats. Äldste
löjtnanten var en greve Henrik Clerck, ende son till framlidne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
