Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det var ett lidande, som för Thede-Julius saknade
Varje skymt av komik, ett lidande av en ohyggligt bitter och
ofrånkomlig verklighet, ett lidande, som var lika
betydelsefullt och ärligt bittert för den förläste gossen som
ynglingaårens lidanden av ärelystnad, fattigdom och förödmjukelse äro
det för andra begåvade och känsliga ynglingar.
Ty detta var den verkliga tragiken i Thede-Julius öde:
— den löjlige och naive gymnasisten hade ett ömt och
känsligt hjärta och en allmän begåvning, som, inriktad på andra
livsområden, säkerligen skulle fört honom till framgång och
anseende.
Så gick Thede-Julius’ gossår och första ungdom i hemliga
o h fördolda sorger och njutningar, utan att han vågade släppa
in en förtrogen i sin diktade värld eller gråta ut sin verkliga
sorg för ett deltagande hjärta.
Men Thede-Julius’ mor vissnade bort så småningom under
den instinktiva känslan av sin ende och dyrkade sons hemliga
förakt och aldrig utsagda förebråelser, hon förstod endast,
att hon på något sätt var i vägen, att det var för hennes skull
som Thede-Julius aldrig såg några jämnåriga i sitt hem eller
skaffade sig en förtrogen vän.
Hon dog lagom till sonens filosofie kandidatexamen, och
ekonomiskt och socialt fri skyndade sig den unge mannen
tillbaka till huvudstaden för att i praktiken få tillfredsställa sina
genealogiska passioner och heraldiska böjelser.
Hans första steg i och för detta var att göra visit hos sin
kusin, den yngre baron Gerhard Silfverstååhl, släktens hopp
och stolthet och den nyligen avlidne amiralens ende
efterlevande son.
Det var år 1875, och den friherrliga ätten Silfverstååhl
genomgick under dessa år en allvarlig och betydelsefull kris.
Den gamle amiralen hade dött året förut efter ett
fjorton-årigt änklingsstånd, vars frihet han begagnat på ett för hans
släkts vidkommande synnerligen olämpligt sätt.
Adolphine Bjelkenstjernas död hade givit fria tyglar åt
den gamle amiralens halvkvävda och nästan glömda böjelser
för kvinnor och spel, och den nyförvärvade friheten hade gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
