Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men nu ljusnar plötsligt fången,
Har han icke hört i gränd
Re’n den nymf-likt lätta gången
Och en stämma kär och känd?
Det är hon – den ton hon gnolar
Säger, att hon än är hans.
Tvänne varma, mörka solar
Riktas upp i fuktig glans.
Oförmärkt, med vana händer
Nu en liten blomsterkvast
Genom gallret in hon sänder
I ett skickligt måttadt kast.
Rosorna en hälsning bära,
Skickad af de läppar två,
Hvilka glöda, ack, så nära
Och så långt ifrån ändå!
Må den stränga lagens balkar
Fälla dom omutligt rätt!
Dessa kära rosenkalkar
Döma på ett annat sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
