Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rutger Fuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrifver han – »jag icke allenast användt all min
lilla hafda egendom, utan jämväl åtskilligt, som
jag för åtnjutna medikamenter och egen subsistance
ej förmådde strax betala, hvarför jag nu hårdeligen
ansattes; hafvande jag under två års förlopp, som jag
vid Dalregementet camperat under E. K. Maj:ts tyska
armé, icke fått hugna mig af mer än allenast 1 1/2
månads fälttraktamente och ändock själf måst påkosta
egna medel uppå min hemresa från arméen och till den
mig anförtrodda befattning vid Dalregementet, förutan
det att jag i ofvanbemälta batalj förlorade mitt med
största möda och bekostnad sammanbragta fältekipage.»
Med betalningen dröjde det säkert länge. Ännu så
sent som 1738 sökte Fuchs att af kronan utfå obetalta
löner.
Med tillstånd af dåvarande generallöjtnanten
Dücker hemreste Fuchs till Sverige, där åt honom
uppdrogs att, så godt sig göra lät, på nytt uppsätta
Dalregementet. Under åren 1714 och 1715 var han
med sina dalkarlar förlagd till Roslagen för att
hålla ett vaksamt öga på ryssarne. Hans förtjänster
uppmärksammades nu af konungen, som 1716 den 18
januari upphöjde honom i adligt stånd.
Kung Carl hade åter beträdt svensk jord och kräfde
nya gärder, nya skaror för att upptaga striden på den
enda krigsteater, som numera var honom öppen – Norges
skogar och fjäll. I slutet af mars 1716 stod han i
Kristiania, där Dalregementet sedermera förenade sig
med den kungliga arméen. Tyvärr var det inga härdade
veteraner, som Fuchs kunde föra till sin krigsherre,
men illa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
