Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rutger Fuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betäcka hufvudstaden. Härunder inföll konung Fredriks
kröningshögtid, hvarvid regementet paraderade. Först
1721, efter freden i Nystad, kunde regementet lugnt
återgå på sina rotar.
De följande fredsåren sysselsattes regementet,
som vanligt, utom vapenöfningar under mötena,
genom större och mindre arbetskommenderingar. Under
dessa jämförelsevis mera lättskötta åligganden togs
Fuchs’ stora erfarenhet i anspråk, såsom rådgifvare
vid ordnandet af krigsmaktens reduktion till en
efter Sveriges minskade område och tillgångar
lämpad styrka. Flera regementen upplöstes eller
sammanslogos med andra. Ändå svårare var att uppgöra
grunderna för krigsbefälets nedbringande till rimligt
antal. Sedan fångarne från Ryssland hemkommit,
räknades öfverflödiga officerare i tusenvis. Först
tillsattes en s. k. »krigs-kommission», som erhöll det
ömtåliga värfvet att pröfva hvilka officerare som
borde bibehållas; till dess urvalet skett, voro alla
befälsposter vid arméen förklarade vakanta. Sedermera
blef det den s. k. »placerings-kommissionens»
åtgärd att bestämma de bibehållna officerarnes
indelning, hvarvid dessa i allmänhet fingo nöjas
med närmast lägre grads löneförmåner. Trots alla
dessa reduktioner, återstodo slutligen flera hundra,
hvilkas placering var beroende på möjligen framdeles
uppkommande ledigheter. Dessa officerare kallades
»exspektanter». Fuchs’ tjänstebref till regeringen och
krigsstyrelsen, vanligen daterade från gården Schedvi,
som han fått med sin andra fru, född Gyllenpistol, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
