- Project Runeberg -  Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige /
60

(1928) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Arbetsgivare och arbetare - 2) Arbetsmarknad och arbetslöshet - Ut- och invandring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arbetsgivare och arbetare

om åtgärder mot emigrationen sammanhängde med frågan om
tillvaratagandet av det egna landets naturtillgångar, Man torde också
få sätta i visst samband med emigrationen de från statsmakternas
sida vidtagna åtgärderna till att bereda ökade utkomstmöjligheter inom
landet. Ur denna stämning växte fram en statsunderstödd
egnahemsverksamhet av stora mått, och en enskild förening,
Nationalföreningen mot emigrationen, verkade för samma syften, ehuru med
direkt och klart angiven tendens att söka kvarhålla de hugade
utvandrarna.

Under intrycket av ett starkt växande näringsliv sjönko också
utvandringssiffrorna under tiden fram till världskriget. Efter dettas slut
trädde en ny situation i dagen genom Förenta staternas
kvotlagstiftning, till följd varav antalet svenska invandrare till detta land
begränsades till 20,042 (1921 års lag) och sedermera till 9,561 (1924 års
lag) personer per fiskalår. Betydelsen av den amerikanska
kvotlagstiftningen för den svenska emigrationen torde framstå redan därav,
att tidigare cirka 97 % av samtliga transoceana emigranter begivit
sig till Förenta staterna. En ytterligare sänkning av kvotantalet för
svenskar — till 3,259 — är beslutad, men har verkställigheten härav
uppskjutits.

Bland andra invandringsländer än Förenta staterna är det endast
Kanada, som för Sverige varit av någon mera avsevärd betydelse.

Till följd av den under tiden efter världskriget inträffade omfattande
arbetslösheten i landet torde säkerligen ett stort utvandringsbehov ha
gjort sig gällande. Under intryck härav synes också den allmänna
opinionen ifråga om emigrationsspörsmålet ha i viss mån förändrats. Efter
genomförandet av de amerikanska kvotlagarna betraktas icke längre
emigrationen såsom en fara för den svenska folkrasen, utan snarare
såsom en välbehövlig säkerhetsventil för den svenska arbetsmarknaden.
I statsmakternas hållning till emigrationsspörsmålet har hittills icke
inträtt någon förändring från den gamla liberala ståndpunkten.
Anmärkas må dock, att socialstyrelsen, som särskilt: har att ägna
hithörande frågor uppmärksamhet, år 1928 avgivit förslag till ny
utvandringslag, i allt väsentligt anslutande sig till den gamla
utvandringsförordningen men samtidigt innefattande åtgärder till
upplysningstjänst för emigranter samt vissa hjälpåtgärder för desamma.
Nämnas må också, att år 1927 på privat initiativ anordnats en
upplysningsbyrå för emigrerande kvalificerade personer, ingenjörer, läkare,
jägmästare m. fi.

60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socarb/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free