Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbildningsarbetet av fil. kand. Axel Hirsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g&tt den manliga folkhögskolan. I lantmannaskolan lämnas
teote-tisk undervisning i jordbruksämnen såsom jordbrukslära, husdjurs*
lära, veterinärkunskap, mejeriskötsel, fältmätning, ritning,
bokföring etc. Såsom en fortsättning till den kvinnliga folkhögskolan kan
man anse skolköket eller husmodersskolan; undervisningen, som
fortgår c:a 3—6 månader, består huvudsakligen i praktiska
hushålls-göromål.
Avgifterna för undervisningen äro växlande vid de olika
skolorna: 30—40 kr. för nya elever, ända till hälften mindre för demr
som redan besökt skolan. Avgiften vid den kvinnliga folkhögskolan
är vanligtvis lägre. Mindre bemedlade elever kunna ofta vinna
nedsättning i eller befrielse från terminsavgiften och därjämte erhålla
understöd av statsmedel. Många skolor ha egna elevbostäder,
därjämte förekommer inackordering i granngårdame. Börande uppgifter
om bostäder, terminsavgifter, totalkostnader för kursen etc. torde
man hän vända sig till de resp. folkhögskolornas föreståndare.
Folkhögskolorna äro ofta medelpunkterna för
folkbildningsarbetet på landsbygden. Yid flera skolor ha sommarkurser anordnats
under 8—14 dagar för förutvarande elever, folkskollärare och
lärarinnor samt andra intresserade. Dessa sommarkurser hava ofta
varit förbundna med stora ungdomsmöten, fosterländska fester och
utfärder till märkliga platser i grannskapet.
Yid folkhögskolorna pläga finnas folkhögskoleförbundt
föreningar av f. d. elever vid skolorna, som sammanträda vid folkhögskolan
för att åhöra föredrag, diskutera allmänna frågor och underhålla
intresset för skolans kulturarbete. Ungdomsrörelsen har vunnit ett
kraftigt understöd från folkhögskolehåll. Ofta är ortens
föreläs-ningsförening knuten till folkhögskolan, som ej sällan öppnar sin
boksamling för allmänheten och utsänder vandringsbibliotek inom
länet. På dessa och många andra sätt söker folkhögskolan verka
väckande på den stora allmänheten utanför elevkretsen.
Brunnsviks folkhögskola öppnades hösten 1906 och avser att
vara en folkhögskola särskilt för industriarbetame, de Övriga
folkhögskolorna ha närmast tagit hänsyn till den jordbrukande
befolkningens ungdom. Skolans arbetsmetoder överensstämma med de
andra skolornas. Då sökt statsbidrag 1906 utan angivet skäl
vägrades har skolans ekonomi vilat på frivilliga bidrag, särskilt från de
organiserade arbetarne och nykterhetsföreningarna.
Litteratur: Förhandlingarna vid studenternas folkbildningsmöte
1901, Förhandlingarna vid andra svenska folkbildningsmötet 1907.
(Till nu nämnda källor hänvisas härmed en gång för alla). Teodor
Holmberg, Den svenska folkhögskolan, L. Holmström, Om den
nordiska folkhögskolan, Cecilia Bååth-Holmberg, Den kvinnliga
folkhögskolan, H. Odhner, Den nordiska folkhögskolan, Tobias Norlindr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
