- Project Runeberg -  Sockerpullor och Pepparkorn /
18

(1907) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur »Fiffens» tös fick fästman.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Att i all sin tid gå hemma hos gubben var just inte
lockande.

Det var den ene af de bägge gubbarna. Den
andre hette Kristoffer Andreasson. Han var rik som
ett troll, men han var också led som ett troll och
halfunken och småsur och utgammal som ett troll.
Han hade ett af byns fetaste hemman, om också
hemmantalet inte var så stort – och det sörjde han
ju inte öfver, när det gällde skatten – gick och påtade
dag ut och dag in i trädgård och hönshus och
gödselstad, men umgicks hvarken med fränder eller
oskylda. Vänner hade han inga – som snåljobar ju
aldrig ha – lånte ut pengar mot blodiga räntor, såg
luggsliten och sjaskig ut, sade sällan ett sött ord:
hvarken konfekt eller sirap och hade svårt att kunna
behålla en tjänare mer än ett halft år i rad. Och
han misstrodde alla.

Men i alla fall blef han jämmerligen öfverrumplad
och insatt i äktenskapets bur. För se, ingen är så
värnlös som en ogift karl, och beslutar ett fruntimmer,
att han ska ge sig, så får han ge sig – han
må nu se’n bli aldrig så öfvergifven.

Det var en dag på efterhösten som »Fiffen» satt
och åt frukost samman med sin ogifta dotter. Vid
den tiden är det lite att göra, och väderleken är kulen
och mulen, och alla halfgamla töser äro då mulnare
än annars, och så vankas nästan aldrig annat än sill
och potatis till frukost, efter slaktetiden ännu inte har
börjat. Det är en mycket ofröjdsam tid.

Därför såg också »Fiffen» på gammaltösen och
riste på hufvudet och sa med oartig rättframhet:

– Du börjar allt se en smula vissen ut, du,
Evangelina!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:47:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sockerpu/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free