- Project Runeberg -  Söderhavets pärla : skildringar från Nya Zeeland /
67

(1930) [MARC] Author: Pehr W. Sundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Harrit-expeditionen 1834.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig. Nu utspann sig ett längre resonemang — den vid slika
tillfällen så vanliga orationen. — Hövdingen upplyste om,
att pakeha wahine (den vita kvinnan) var med barnen förd
till Waimate, och han skrattade åt de dumma pakehas, som
funnit »fågeln flugen och boet tomt». Vidare utför han i
förbannelser över de vita, som lömskt dödat den obeväpnade
Oaoiti — »vår älskade Oaoiti, som tog sig an den där vita
hyndan och hennes valpar och behandlade dem bättre än
någon hövdings wahine». Batterby upplyste honom då om,
att Oaoiti ej var död, utan befann sig ombord på det största
av skeppen, men maorien trodde honom ej, och därmed
slutade parlavern.

Patrullen drog sig nu tillbaka och återvände till
huvudstyrkan. Kapten Johnson, som förde befälet över truppen,
lät nu sätta eld på Pahn. Den brann ned med pallisader och
allt, och var jämnad med jorden på en timma, varefter
truppen återvände till sina utplundrade båtar, vilka dock genom
den oantastade båten blivit från fregatten försedda med ny
uppsättning av åror, tofter, tullar m. m. Strax innan
truppen embarkerade, infångades en maoripojke, som man tog
med ombord.

Den 30 september förflyttade sig de båda fartygen mitt
emot Waimate. Oaoiti, som en gång ansågs dödsdömd, var
nu på denna korta tid, så pass återställd och hans sår hade
läkts till stor del. Den uppfångade gossen fick hålla honom
sällskap och betjäna honom. Detta var med avsikt att
maoristammen skulle få klart för sig, att hövdingen levde och
behandlades väl. Efter några dagar sändes en båt mot land
medtagande gossen, för att släppa honom i land. (Det där
med pojken var det enda kloka de hittills företagit sig!)
Då båten kommit i närheten av stranden, började höjderna
runt omkring bliva svarta av maoris, som inbjudande
skreko »Haere mai! Haere mai!» (»Välkomna! Välkomna!»)
Då syntes en vit kvinna framträda på en klippavsats.
Det var Mrs Guard. Hon var omgiven av en flock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:32:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/soderhav/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free