- Project Runeberg -  Söderhavets pärla : skildringar från Nya Zeeland /
189

(1930) [MARC] Author: Pehr W. Sundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En rundresa i dominon 1920.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slipprig. Plötsligt äro vi insvepta i en häftig snöby, som
lägger vår stig vit. Men här i bergen brukar den ena stunden ej
vara lik den andra — och plötsligt lyser solen åter varmt och
vänligt på oss, där vi en och en klättra uppåt Mc Kinnons
Pass, vars sadel vi efter en stund andfådda uppnå. Så
kommer åter en snöby och försvårar nedstigningen på andra sidan
sadeln. Våta, frusna och olustiga vandra vi vidare; men det
finns en tröst — man förkyler sig aldrig i Milfords vilda
bergstrakter — utan tvärtom — om man har en svår
förkylning då man kommer hit försvinner den snart, påstår vår
förare. Och åter skiner solen som nyss. Det är det
nyckfullaste »aprilväder» som kan ges, antagligen beroende på de
exceptionella geofysiska förhållandena — de starka västliga
havsvindarna, de ofantliga bergmassorna och den frodiga
vegetationen.

Vi komma nu fram till Sutherland Falls, en hel samling av
större och mindre fall, lika underbara som de äro många. I
de underligaste kurvor eller i mera tvära vinklar störta de ner
från alla håll med en fart, som slutligen piskar dem till skum.
Och som en ram till denna glittrande tavla stå bergsjättarne
och urskogens underbara smaragdfärg. Vid Sandfly point
taga vi en roddbåt till The Sounds, där Milfordfjorden har
sin ändpunkt och ett förstklassigt logis väntar oss i
»Sutherland House».

Dagen är till ända och först följande morgon kunna vi
orientera oss, innan vi gå ombord på den utanför till ankars
liggande kustångaren »Invercargill», som skall föra oss till
staden med samma namn.

Även i dag råder samma ostadiga väder. Ute till havs blåser
det en 30 meters vind, men här inne där vi befinna oss är det
lugnt som i en sängkammare. Solen har ej ännu kommit
tillräckligt högt för att belysa den här smalnande fjordens
vatten, men på södra sidan se vi dess glödande reflexer mot
snöfälten där uppe bland molnen.

Då vi tala om en fjord föres tanken genast till »de norska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:32:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/soderhav/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free