Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Koolau den spetälske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från nödvändigheten att verkställa sitt uppsåt och
på samma gång från att hålla räkning över skotten.
Nu var Koolau ensam i passet. Han såg de sista
av sitt folk släpa sina kroppar över stigen och för-
svinna. Vände sedan om och gick ner till platsen,
där flickan hade blivit dödad. Ännu brakade
skotten, men han stannade, långt under sig kunde han
se soldaterna klättra upp. En granat exploderade
tjugu fot ifrån honom. Han kastade sig till marken
och hörde skärvor ryka över sin kropp. Ett regn
av h a u-blomster yrde över honom. Han lyfte sitt
huvud för att se nedåt gångstigen. Han blev för-
skräckt. Gevärskulor skulle icke ha kunnat
skrämma honom, men denna granateld var förfärande.
Varje gång en granat drog fräsande förbi kröp han
darrande ihop, men lyfte sedan åter upp huvudet
för att hålla utkik.
Slutligen upphörde granatregnet. Det var väl
därför att soldaterna kommo närmare, tänkte han.
De smögo sig upp längs stigen i en lång rad, och
han försökte räkna dem, men tappade bort
räkningen. Men de voro åtminstone en hundra
stycken — alla kommo de för att söka fånga honom,
Koolau, den spetälske. Han kände som ett stygn
av stolthet. Med krigsattiralj och gevär, med polis
och soldater kommo de emot honom, och han var
en ensam man och till på köpet en av sjukdom
bruten man. De hade satt ett pris på hans huvud,
tusen dollars för honom, död eller levande. I hela
sitt liv hade han aldrig varit ägare till en så stor
summa. Den tanken var bitter. Kapahei hade haft
rätt. Han, Koolau, hade icke gjort något ondt.
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
