Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Farväl, JHack, farväl!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja visst. Hon var. Nu är hon förbi.» Han höjde
medlidsamt sina axlar. ȁtminstone ett dussin
haole s — d. v. s. vita män — ha förlorat sina hjärtan
till henne och jag räknar inte den stora massan.
När jag säger ett dussin, tänker jag närmast på vite
män i god framskjuten ställning. Hon kunde ha
blivit gift med överdomarens son, om hon velat.
Ni tycker hon är vacker, inte sannt ? Men ni skulle
ha hört henne sjunga. Den bästa infödda sångerskan
i hela Hawaii Nei. Hennes strupe är renaste
silver och flytande solsken. Hon turnerade i Amerika,
först med Kongl. Hawaiiska Sällskapet. Sedan har
hon gjort två resor till för egen räkning,
konsertturnéer.»
»Å», avbröt jag, »nu minns jag. Jag hörde henne
för två år sedan i Boston. Tänk att det är hon.
Nu känner jag igen henne.»
Jag greps av en plötslig beklämning. Livet är,
också när det är som bäst, något bra flyktigt. Knappt
två år hade gått och denna härliga varelse som just
stod på höjdpunkten av lysande framgång var ett
nummer i en transport av spetälska på väg till
Molokai. Och jag mindes Henleys ord:
”En åldrad usling visar sina sår.
En skam är livet och ett lumpet misstag.”
Jag greps av ångest vid tan:ke på framtiden. Om
detta var Lucy Mokunuis framtid, vad skulle då min!
egen kunna bära i sitt sköte, eller mina vänners?
Jag hade alldeles klart för mig att vi i levande livet
ha döden hack i häl — men: att vara levande död,
att vara en av dessa som en; gång varit män eller
kvinnor, att vara en Lucy Mokunui som en gång ut-
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
