Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN III OCH HERTIG KARL.
197
med envis ifver och hätsk förföljelseanda. Vid slutet af sin lefnad
började han äfven öfvergifva denna, i det han förklarade, att han i
trossaker ej ville tvinga någon, helst liturgien redan åstadkommit så
mycken oro. Så lemnade konungen vid sin bortgång kyrkan i större
oreda, än då han tillträdde regeringen.
Tvist med hertig Karl. Den polska tronföljden.
Till hertig Karl kom konungen redan genom det löftesbrott,
han begick vid sjelfva sin tronbestigning, i spändt förhållande. En
uppgörelse egde imellertid rum på det sätt, att hertigen erkände
Johans konungadöme och Sigismunds arfsrätt, men sjelf i styrelsen af
sitt hertigdöme fick bibehålla all den rätt, som faderns testamente
gaf. Inom sitt område visade Karl snart sin regentduglighet: medan
oredan tilltog i konungarikets styrelse, medförde uti hertigdömet en
kraftig ordning och hushållsaktig förvaltning en ökad välmakt. Med
eller mot sin vilja böjde sig ock kónungen mången gång vid
rådslagen om rikets bästa för hertigens öfverlägsna ande!
Tvister saknades imellertid ingalunda; i synnerhet uppkommo
sådana med anledning af arfskiftet efter fadern samt i följd af
Johans begär att genom en för sig förmonlig tydning af dennes
testamente inskränka hertigens myndighet, mest i fråga om domsrätten.
Karl, som i allmänhet höll fast vid faderns verk och grundsatser,
blef reformationens försvarare mot sin brors katolska böjelser. I
sitt hertigdöme vägrade han ståndaktigt att införa liturgien. De af
konungen afsatta och förföljda presterna mottogos välvilligt i hertig.
dömet: så blef den skymfligt afsatte biskopen i Linköping af Karl
använd; fem professorer från Upsala, hvilka för liturgiens skull blifvit
afsatta och fängslade, fingo skydd i hertigdömet, ja, en af dem
upphöjdes af Karl till biskop i Strängnäs. Den häraf vållade osämjan
tilltog slutligen så, att ett borgerligt krig kommit att utbryta mellan
konungen och hertigen (1587), om ej den senare i nästan alla
tvistefrågorna med välbetänkt hofsamhet gifvit vika för sin uppretade
broder. Men de kyrkliga frågorna hänsköt han till sina presters
afgörande; och när dessa på ett kyrkomöte fördömde liturgien, lät
han denna dom bestå, fastän konungen, ursinnig af vrede, till dem
affärdade ett ljungande bref, deri han kallade dem »olärde stympare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
