Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fosterländska sånger - 46. Till Sverige (Sverge, Sverge! Framför allt på jorden) - 47. Bön för fäderneslandet (Konung och rike)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skön du är uti din enfald, moder,
skön från tidehvarf till tidehvarf.
Sår och segrar har du till klenoder,
torftighet och mannabragd till arf.
Stor du är att lida och försaka,
stum din tunga, skarp din klinga är,
därför blef du korad ut att vaka
såsom förpost emot nattens här.
Skulle du i jättestridens dunder
vackla på din ljusa bana? Nej!
Du kan gå framåt, du kan gå under,
men åt sidan ej, tillbaka ej.
Ofta stod du undergången nära,
blödande vid brustet riddarsvärd;
men du höjde dig i glans och ära
upp till en förnyad himlafärd.
Härligt, härligt är du lottad vorden,
där du går mot stjärnorna din gång.
Därför framför allt på hela jorden,
Sverge, Sverge, hylle dig min sång!
Makter höga, tysta, allvarsamma,
bo i nordanskog, i nordanfjäll,
hålla vård kring trofast kärleksflamma,
lågande på blodstänkt offerhäll.
Och så länge än den lågan skiner
genom mörkret ifrån strand till strand,
står du mellan störtande ruiner
lugn och glad och stark, o fosterland!
G. L. Silverstolpe
47. Bön för fäderneslandet.
Konung och rike,
Herre, beskydda,
hägna vårt kära fädernesland!
Höga och låga,
slott såsom hydda,
huldrikt bevare alla din hand!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
