Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Det blinda barnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
23
Den lille gossen smekte sin trogne följeslagare och hviskade
honom i örat:
— Kurre! följ med mig hem. Edmund är så rädd!
— Det är en vacker pojke, sade Camarde lifligt. Hvilket
hår, hvilka ögon! Hvilken fin, hvit hy, sådana små händer och
fötter! — Och så väl han är byggd sedan; hur proportionerliga
alla hans lemmar äro! Han skall nog bli läraktig och inbringa
oss mycket pengar. Men jag vill uppfostra honom på mitt eget
vis; ingen får slå eller banna honom, ty då skall han bli sjuk och
dö, det förstår jag. Jag skall tala vid honom och han skall nog
tycka om mig, den lilla lymmeln. — Hvad heter du, mitt lilla
gryn? frågade gumman.
— Jag heter Edmund, svarade han.
Hans röst var så späd och så undertryckt af snyftningar,
att Camarde hade svårt att förstå honom, liksom han hade svårt
att förstå henne till följd af hennes underliga brytning.
— Jaså, Edmund — hvad heter du mer då?
— Jag vet inte.
— Hvad heter din pappa och mamma?
— Brukspatron och nådig frun.
— Mera?
— Ingenting mera.
— Och hvad heter din hund?
— Kurre.
— Kurre. — Men min lille gosse hvarför blundar du hela
tiden? Är du rädd?
— Ja.
— Det skall du inte vara. Vi mena bara väl med dig och
skola inte göra dig något illa. Du skall få allt hvad du vill ha.
— Får jag?
— Ja.
— Bed då min snälla Nanna komma hit.
— Hvem är Nanna?
— Min barnjungfru.
— Ja vi skola snart gå efter henne, hycklade zigenerskan,
Men öppna ögonen barn och var inte rädd. Öppna ögonen.
— Det kan jag inte, sade barnet.
— Hvarför det?
— Därför att jag inte kan.
— Jaså, sade zigenerskan i hotande ton, det skola vi nog
se, om du inte kan. Var inte trotsig unge, för då piskar jag dig
gul och blå — — Nej, nej var inte rädd, jag skall vara snäll
emot dig, tillade hon i mildare ton, då gossen började gråta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
